Bönhörd

Bara vi

Två favoriter

Leka boll

Fyllda av ny energi... Tackar.

♥

Solen skiner. Ibland.

... och jag gör mitt bästa för att gilla läget.

I regn och rusk flödar kreativiteten 

Närbild på vad jag pysslat med

Kasthyllan spikades upp vid min säng

Ulla i kvällssol, finaste flickan

Inget semester utan ett glatt humör. I regn och rusk pysslar jag på inomhus, gör allt det där jag hittar livskraft i men sällan tar mig tid för annars. Kvalitet i levandet.
Men snälla slumpen, ge oss sol i morgon, stranddagar är en absolut nödvändighet! Amen...

♥

Njutningsfullt

Min kärlek

Ro

Ömsesidig uppskattning

Populär bland de yngre, minsann

Tror ni mig nu?

Lördagens fynd; byrå, skoläst med patina
som gör mig svag, kasthylla, pastelliga
 små skålar, mojäng att göra äppelmos med
 & en pocket

Helgen blev en riktig fullträff.

Loppis i ösregn på lördagen, visst slår det aldrig fel? Föredrar dock regn framför stekande sol och får anse att vädergudarna var på min sida. Gick omkring med en gammal tidning över huvudet samtidigt som röd hårfärg stillsamt droppade ner på den vita blusen...
Hann inte mer än hem och vända innan det var dags för födelsedagsmiddag. Blev en bra kväll där jag var barnens favorit och lasagnen, tack och lov, smakade finemang.
Vad gäller loppisen så var den helt okej, jag fyndade bland annat byrån på bilden för tio kronor. Nu blir det att skrapa färg, måla och allt det där jag tycker är så roligt. Utan sarkasm.
Lördagskvällen avrundades med karuseller och efter mycket skrattande och en del pirr i magen bestämde jag och kärleken oss för att ta en heldag på Gröna Lund inom snar framtid.

Dagens timmar vid havet var ljuvliga och hundbadet i Yngsjö långt trevligare än jag vågat hoppas på. Vi har varit där några gånger och av antalet besökare att döma märks det att det är semestertider. Trots det är stranden fin, folk har pli på hundarna, harmoni råder... å så ligger det alldeles intill nakenbadet ;) Under dagens besök hade vi andra sällskap med hundar på alla sidor av oss men trots det inget skällande och ingen oro.
Ulla har badat i det stora blå en gång innan idag men tydligen hunnit lära sig en del. Ni kan tro att jag kiknar av skratt då hon, fortfarande i min famn, simmar taktfast i luften när jag sänker henne mot vattnet. Testade flera gånger, lillan simmar stolt i luften.
Under lördagens sakletande slog jag till på Carl-Johan Vallgrens "Den vidunderliga kärlekens historia" och fast jag bara läste några sidor där i solstolen känner jag hur jag snart kommer vara uppslukad av berättelsen.

Två nätter kvar till semester, längtar otåligt!


♥

Vi är på gång

... l o p p i s l ö r d a g!

Något sånt här vore inte fel att snubbla över,
bild lånad från Blocket

Är verkligen laddad, här ska fyndas :)

- - -

I kväll har jag och svärmor bjudit in till gemensam födelsedagsfest och sedan blir det kanske utgång i staden. Jag har lagat lasagne som vi bland annat ska bjuda gästerna på och känner mig inte alls bekväm med det faktum att jag inte kan provsmaka det färdiga resultatet. Aldrig mer lasagne som bjudrätt, noterat i minnet.


♥

Lusten att låta bokstäver bli till ord

Lördagsgodis en torsdag

Otålig bakom galler. Liten Ulla som är bekväm med
hästar, inte gillar framfusiga hundar, älskar barn, 
har simmat i havet och springer lös tjugo av 
dygnets tjugofyra timmar

Ampel som jag gjort själv med ett
hopplock av delar

Börjar bli en stund sedan jag tog mig tiden eller hade lusten att låta bokstäver bli till ord.


Varje år, denna dag, tänker jag av ohejdad vana samma sak, nämligen "att det redan är juli!"
Juli månads första dagar består av idel grattis-samtal, aldrig talar jag väl med min familj lika frekvent som nu. Syster Sandra fyller år den 1 juli, pappa Micke den 2 juli och jag den 4 juli. En hel del ringande kors och tvärs alltså.
Med samtalen sjunker sommarens åldrande in i medvetandet. Fifasiken, redan juli.

I går, på min födelsedag, fick jag vandringskängor av mina föräldrar, Uffe och svärföräldrarna. Riktigt fina sådana. Kängorna hade jag provat ut själv och de kändes fantastiskt sköna även sedan jag provat att gå i dem inne flera gånger. Beslutade mig för att ta dem ut på en kort premiärtur men redan efter 500 meter hade jag grymma skavsår på bägge hälarna. Mina fötter, alltså. Bara att tvätta skorna och hoppas på att de skulle gå att byta. Det gick och jag drog en suck av lättnad. Uffe tog dem åter till affären så jag slapp, tack fina du ♥
Av Uffe fick jag även den lilla saxen på första bilden. Vet inte vad det är med mig och den där saxen men den gör mig lycklig. Alltid hittar jag något litet att knipsa av eller tukta. Att kunna göra det med just den där lilla, vassa, behändiga kompisen gör mig gladare än vad som kan anses normalt... ;)

Finns förresten en låt som tar fram det bästa i mig- Ane Bruns "Do you remember".
Går inte att göra annat än må bra när den låten spelas. Blir åter den flicka som en gång frågade sin mor "mamma, vad är ett problem?"

♥