Min förre hund, Nero, var en vacker och respektingivande bjässe på 60 kilo. Schäfer/rottweiler blandis. Han var jobbig som bara den i hela sitt nästan trettonåriga liv. Älskade honom djupt.
Kallade honom alltid Snuffsi när ingen hörde, det var ett smeknamn jag tyckte passade hans mjuka hjärta. Nu förknippar jag främst små hundar med den där visa-fingret-attidtyden. Ju mindre, ju tuffare.
Svärfar Nalle har riktigt bra sångröst. Han är heller inte blyg utan river gärna av en låt eller två när intresse finns. Passade på att ta en bild av bandets skivomslag från då det begav sig. Kul!
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar