Fina farmor Ilva fyller 75 år på måndag. Självklart kunde jag inte låta denna högtid gå obemärkt förbi utan vi packade oss själva, bilen och vovvarna och begav oss norröver. Om så bara för att få vara tillsammans två korta dygn.
Lyckosamma jag som har en käraste som inte klagar över vare sig spontanitet eller över att köra långt direkt efter jobbet. Älskar dig mest!
Och vad sägs om en 75-åring som släpper in två överraskande skåningar med busiga hundar en
fredagkväll, strax innan klockan slår 22? Som inte blir det minsta stressad? Som strax därefter bjuder gästerna på köttfärslimpa, omelett och kantarellsås? Som i ett nafs fixar parkering och bäddar soffan? Som slår upp varsitt glas rött och pladdrar på som om vi var väntade?
Det är min farmor det!
Har densamma att tacka för så mycket. För att jag ärvt hennes konstnärliga sida, för förmågan att laga och tänka god mat, för kunskapen och viljan att välkomna gäster oavsett om utrymmet eller budgeten är liten, för konsten att ifrågasätta och för tron på mig själv.
Grattis älskade farmor! Vet att supercoola du läser här.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar