onsdag, maj 8

Torka tårar


garanterat fritt från döda djur



Pratar med de djur jag möter under mina korta vandringar. Koltrasten, ekorren, citronfjärilen, musen, skatan, hästen, hunden, ankan, kaninen, humlan, kossan, fåret, rådjuret, huggormen, hackspetten, katten och skalbaggen. Tycker om dem alla.

Var maten kommer ifrån börjar betyda mycket för mig. Dåligt samvete, inte minst. En sådan där sak som ligger och gnager och gör att jag faller i gråt i bussen på väg hem från jobbet. Inte den vanliga ångesten för att jag är trött eller mår dåligt över något som hänt. Utan tårar när jag ser transporter med grisar som slussas in hos den stora matproducenten. Gråter hejdlöst men fäster blicken i fjärran- sedan köper jag dansk fläskfilé till middag.

Jag skäms över mig själv och över att jag låter mig tröstas av argument som att människan är överlägsen alla andra arter och behöver kött. Auktoritära blahablaha. För det är inte sant- inget av det. Är man stark måste man vara snäll- är det inte vad vi lär barnen?

I veckan har vi ätit smaskig sallad två gånger, lax en gång och spenatpasta två gånger-  jag börjar komma dit där jag vet att jag behöver landa.
I morgon är det vi som lagar falafel med göttiga såser- kolhydrater eller ej.




2 kommentarer:

  1. Blir glad idag över dina tankar. Du är på väg - fint. Har ju själv varit vegetarian i 23 år och mår bra. Tycker det hjälp mig komma närmare djuren. Tror att de känner att jag inte vill dem illa:)
    Monica i Abisko
    ps. vet inte hur jag ska få bort den där Maya-bloggen som var ett test?? vet du?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är en resa det här med att bestämma sig. Jag vet inte var min kommer sluta. Vid ekologiskt kött, vid att jag börjar jaga själv eller vid att bli vegetarian?

      Mejla blogger & fråga, jag vet inte om det går att ta bort en blogg. Min gamla ligger kvar men jag har spärrat den för alla utom mig själv.

      Kram!

      Radera