Semesterdagar på stranden är något helt annat än vanliga lediga dagar på densamma. Känslan är något alldeles särskilt. Idag hade vi tur och fick den allra sista parkeringsplatsen trots att vi slarvat till det med sovmorgon- karma kallas det.
Under de mer pretentiösa vintermånaderna är vi nog många som skakar på huvudet åt sommardängor och banala textförfattare. Men inte ett moln så långt ögat kan nå, inte en droppe regn på flera dar. Med en glass i min mun och i sandaler av plast...
Ett minus i allt det lyckosliskiga är slöa hussar och mattar. På en strand där 300 hundar ska samsas på liten yta kan vi väl ändå använda koppel? Jag är inte road när Fido för sjunde gången smiter och ska mucka gräl med min hane. Fnissanden och ursäkter till trots. Jag är aldrig road av att kliva i hundbajs. Än mindre barfota på en strand. Nu har jag börjat fräsa och det tänker jag fortsätta med. Gör om, gör rätt folk!
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar