mot loppisen |
kom hem med bänk med en massa lådor... |
... och träknoppar som får mig att rysa av vällust |
Helgen känns som ett mycket väl genomfört distanspass. Fast nu minns jag med ens varför jag tappade livslusten då vi jobbade hela helger. Har vare sig tid, tålamod eller lust att älska och må gott bara varannan helg.
Ätit glass, varit på loppis, lagat mat att äta tillsammans, käkat utefrulle, lyssnat pliktskyldigast när ledig kärlek velat prata, ansat vovvar- och jobbat. Sömnen blev det inte mycket av.
Vet inte om det är jag. Men alla ord och fraser och samtal som jag för när jag jobbar fyller magasinen. Orkar inte med fler tankar. Proppfull.
Med resultatet att jag bara vill gråta. Av utmattning. För jag vet ju att jag missat det som är viktigast av allt.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar