Pojkälgen Agnes & stunder att minnas

ulla kom till mig...

-hej du!

klappar fint

... & myser ikapp

Ibland släpar sig veckorna fram, tuggummisegt utmanande. Dessa vill jag helst glömma och spola förbi på hastigaste frekvensen.
Andra veckor hinner inte börja innan de tar slut. Även fast vi både pausat och helt stannat till bland upplevelserna...

Kommer vara en lite dämpad jag som går till jobbet i morgon. En jag utan mitt gäng, utan nagellack och utan något särskilt att se fram emot. Fast den tomheten vet jag ju släpper och ersätts av hundratals  minnen. Och bilder som jag självklart kommer dela här.

Vi hörs snart igen, då ska jag berätta allt!




❤️