 |
| lillan |
 |
| hemma i byn en söndag i september |
 |
| naturen slår allt vad gäller mönster, textur & färgsättning |
 |
| både vallmo & blåeld blommar än, lupinerna hemma i gamla trädgårdslandet likaså |
 |
| promenadlycka |
 |
| "ny" säng vars slutdestination är gästrummet 200 kronor på blocket |
 |
| en av promenad-kompisarna |
 |
| framtida blomsteräng |
 |
| & en till... |
Tre dagars ledighet är över och jag har ont i hela kroppen.
Främst ont i ena armen. Där har jag helt och hållet mig själv att skylla.
I min iver att skapa ordning baxade jag nämligen, mot bättre vetande, upp den kasserade diskmaskinen i famnen för att bära densamme från förråd till uppfart. Lyckades fint en sisådär tio meter innan maskinen gav vika. Gjorde ont och mig ordentligt blå.
Hen vek sig först vilket betyder att jag är hårdare än metall.
Måndagen innebar för min del slö förmiddag i sängen innan kärleken ringde och berättade att det var varmt, varmt ute. Jag som frös, kände mig hängig och var trött öppnade ytterdörren med misstänksamhet bara för att slås av den där hettan som både övermannar och gör en lycklig när man reser från Kiruna till Grekland i juni. Ögonblicket när man kliver av planet, du vet. Hett. Doft av asfalt. Häpenhet i september, hemma i Sverige!
Raskt på med kläderna för att promenera både snabbt och långt med lillan. Avslutade med ett kettlebelle-pass i det gröna. Var rent yr när jag väl kom i skugga och kunde ösa i mig vatten.
Samma morgon, när jag slöade, var jag först att ringa på den annons som löd "kullersten bortskänkes mot avhämtning". Så snart Uffe kom hem bar det därför av för att lasta sten i det oändliga...
När mörkret sänkt sig var vi trötta och skitiga bägge två. Fast en stor hög kullersten rikare, förstås.
Men all sten var ännu inte lastad, trädgården och hemmet ville ha sin omvårdnad och snart får vi övernattande gäster. Livet ger mig träningsvärk, gött nog.
Att bo i hus är härligt och tänk så mycket motion vi får på köpet.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar