fredag, oktober 31

Får jag lov?


kumminfräst vitkål

strax redo för ugnen




Matlagning är ren terapi för mig. Om du känner likadant så läser du säkert gärna vidare. Om du är av den natur som hellre äter än lagar så är du välkommen hit för att provsmaka.
Lite som förhållandet mellan mig och träning. Köper inte det där med att det är så skönt efteråt. Först gruvar jag mig i timmar, sedan svettas och anstränger jag mig en lång stund, för att det ska vara skönt i en kvart. Efteråt. Förstår du väl själv att det aldrig kan vara värt tiden som lagts ner? Livet är inte oändligt.

Med matlagning är det annat. Jag drömmer om de råvaror som är i säsong. Klämmer, hummar, doftar och väljer ut vad som ska få följa med hem. Har som kvällsnöje att strosa runt bland grönsaker och kött. Ibland blir det rester kvar, de glöms ofta bort i frys och kyl. Men oj, så skoj det är att plocka ihop godsaker ur gömmorna och skapa en middag av de ensamma delarna.

Ett skrumpet vitkålshuvud i kylen? Ett oansenligt block köttfärs i frysen? En slatt ris kvar i paketet? De där mandelpottisarna som blev ensamma kvar? Kålpudding, så klart. Fast på mitt sätt; kålen fräst i ale och krossade kumminfrön. Färsen blandad med ris, grädde, fond och lite soja. Jösses så gott det doftar.

Två kryddor jag använder mycket men som sällan ses i det så kallade "svenska" köket är just kummin men även muskot. Höjer verkligen smaken på grönsaker- från mediokert till spännande.

Testa vettja!




❤️

Konsumtion, stalker & öron känsliga för surr


lekfullt eleganta gense "cancan"


gulp!




Plockar, pysslar och tar det lugnt. Och just som jag avslutat ordet "lugnt" går strömmen. Svordomen över att datorn stängts med osparade rader kommer helt av sig. Strömavbrott, åska eller ett rejält snöfall är höjden av mys för att inte säga lyx. Tystnaden. Dämpningen. Blixtnedslaget. Manna för oss med öron känsliga för surr.

Var trött på att alltid ha slut på rena bestick så beställde en dubbel uppsättning från Gense, de levererades så äntligen under gårdagen. De förra besticken började jag samla på långt innan jag blev myndig och modellen har sedan länge utgått ur sortimentet. Då är det svårt att komplettera.
De nya är himla fina på ett lekfullt elegant sätt och jag har betraktat dem länge. Bjuder ofta in till middagar och äter vid dukat bord sex av sju dagar i veckan- klart besticken utöver sin funktion ska vara både sköna att hålla och vackra att se på.

Finns det en sak som jag tycker att företag bör göra för miljön är det att vara mer långsiktiga. Nu produceras nya serier just bara för att vi inte ska kunna vilja behålla det gamla. För konsumtionen måste sorgligt nog öka. Säger de som påstår att de vet. Laddare till telefoner, patroner till reservoirpennor, bestick, tapeter, möbler...

Till något annat. Har bokstavligt talat sträckläst Keplers senaste- "Stalker", 600 sidor. Älskar den!
Älskar den något mindre när jag tänker på hur jag snart kommer jobba i en väl upplyst lobby med en mörk gata utanför. Gulp.
Jag har en gång i tiden haft en hardcore stalker. Det är sant och ytterst obehagligt att tänka på. Han ringde, tog sig in i min lägenhet, skickade presenter för tusentals kronor (sexleksaker), rotade runt i mina sopor och verkade rent allmänt ha bra koll på var jag befann mig och hur jag var klädd. Inte så konstigt, han stod ju på gräsmattan nedanför lägenheten och såg mig. En gång ringde han från, alltså inifrån min lägenhet när jag var bortrest. Och läste högt ur en av mina dagböcker. Fy vad rädd jag var och så det begränsade mig. Så där att kavata jag faktiskt inte gärna gick ut själv på kvällen... Har inte hänt vare sig förr eller senare.
Trodde aldrig att polisen skulle ta mig på allvar när jag väl anmälde men det gjorde de, med en gång. Han blev efter långt om länge både tagen och dömd, har aldrig hört av människan därefter. När jag fick veta hans namn och se en bild visade det sig vara någon jag aldrig ens pratat med eller mött.

Det verkliga livet är spännande så länge man överlever, haha!

Trevlig helg, du.




❤️

onsdag, oktober 29

Min drömchef sjunger








When the pressure come... slow down, you move to fast... looking for fun and feeling goodie!




❤️

Smultronponny







Här är det fortfarande sommar, som synes. Har legat till sängs med feber och inte orkat leka med de ljumma vindarna. Men de finns där ute, jag förnimmer dem. Blev förvånad när saltbilen körde förbi för någon timme sedan. Ska det verkligen sjunka till under nollan i natt eller har vi en kollektiv hög pengar över? Ibland undrar jag mer än vanligt.
Känner nämligen till mängder av hårt trafikerade glesbygdsvägar som behöver ny asfalt men där pengarna saknas. Farliga vägsträckor som ingen har råd att bry sig om. Visst kan vi väl ta lite av Stockholms eller för all del Kristianstads överskott för att fixa dem? I vår gemensamma välfärdhets namn. Kanske kan utvalda delar av Kristianstads och Stockholms ungdomar eller gamlingar få komma till glesbygden och bli sedda? I vår gemensamma välfärdhets namn.
Vårt grannland Norge är en förebild vad gäller att värna- och ta hand om sin glesbygd. Heja Norge!

På tal om något annat.

Kärleken snubblade över en lista på kolhydrater som kan ätas utan dåligt samvete:

1. Popcorn
2. Havregrynsgröt
3. Banan
4. Bönor
5. Sötpotatis
6. Squash
7. Bär
8. Quinoa

Jättebra och goda saker, äter dem mest hela tiden! Med reservation för squash som inte är vare sig god eller särskilt trevlig i konsistensen.

Men gud, eller fan vad jag innerst inne önskar att listan istället såg ut så här:

1. Baguette
2. Smultronponny
3. Äppelmunk
4. Potatispalt
5. Mannagrynsgröt
6. Fläskpannkaka
7. Smörgåstårta
8. Risotto




❤️

I bästa fall på en gata


På en gata. Lite utanför stan,
leder flera vägar till samma plats.
Där bor en man med en cykel.
Han sägs vara blind.
I mannens kyffe lyser varmgult ljus,
ur det enda fönstret med glasruta.
I mannens rörelser ett självklart sätt.
Han vet vem han är
och varför han är på väg.

Hon andas i ett hus fullt av glas och ser.
I bästa fall fåglar.




❤️

måndag, oktober 27

Måndag morgon vässa pennan & le







Dricker te på ingefära för halsen och saknar min skatt. Läser fackets tidning noga, hummar och instämmer. Lägger noga på minnet för att slippa kränka eller kränkas. Handlar om folkvett men inte alla har fått med sig det hemifrån. Jag har och ändå är det ett känsligt ämne. Känns i luftens täthet att det är måndag morgon.

Klockan är 07.24 och jag är redan hängig. Var jag kanske aldrig pigg? Trots allt.




❤️

För en som mig


Jag. Som jag är
Tänker att vänner inte finns. Inte passar
För en som mig. Flamsande, arg, tänkande

Finns inte ork

Jag. Har tid att se
Tänker att bättre känns. Duktiga, vanliga
För en som mig. Ombytlig, varm, allvarlig

Finns inte ork

Jag. Kan avgöra vem
Tänker att mening är. En annan dag
För en som mig. Riktig, ilsken, stark

Finns inte ork

Jag. Minns hur det värker
Tänker att framtid läker. Öppet sår
För en som mig. Klok, trevande, kännande

Finns inte ork

---

Tänker tanken. Att slå ut med armen och välta det som står på bordet. Slå dig rätt över käften. Skulle jag be om ursäkt eller skulle jag gå bananas. Sparka sönder allt i min väg tills det svartnar för ögonen?
Känner djupt förakt för dig som tror att livet är en strövvandring på ängar av väldoftande viol. Du och jag kommer aldrig närma oss varandra. Vare sig förlåta eller läka.

Låt oss dra en gemensam suck och förlora hälften var. Jag utmanar dig.




❤️

söndag, oktober 26

Bra, sämre & bäst!


hemmafrukost värd att längta

mjölk-ko 

reafyndade väska på indiskan. en jag tidigare fått glömma
på grund av priset...

...fyndade en annan på röda korset,
en oanvänd fjällräven. perfekt för
kortare utflykt. 80 kronor.
kärleken inte till salu...

så kom plötsligt solen & di små var först att njuta

prommis i stan, gigantiska löv

mot teatern!

vacker salong

scenen

kärlekens önskemiddag...

...min palt!




Helgen som började så full av tillförsikt blev till en platt pannkaka. En sådan som fluffade till sig och levererade i tredje perioden! För efter att ha sprungit i affärer under lördagen- packat med folk, musik, dofter, tankar, intryck- så var jag helt färdig när vi väl kom hem. En urlakad trasa. La mig för att hastigast vila med bok, vaknade sen kväll. För sen för att laga middag men har å andra sidan sällan sovit så drömfritt gott! Efter sen lur kom tidig natt och jag sträckläste det jag hade kvar i en bok. Faktiskt lika utomordentligt tråkigt som utomordentligt tillfredställande!

Men söndagen du, den levererade! Har varit på fika med finaste Mia innan vi på-riktigt-babblande tog oss till teatern och "Little Shop of Horrors". Helt klart sevärd, särskilt tillsammans. När klev in var det ljust och varmt och när vi klev ut mörkt och kallt. Fast i mitt inre råder omvänd ordning.
När vi vinkats av tog jag mig raka vägen hem där Uffes önskemat- palt (jaaaaa!!!) stod på menyn. Vi har hjälpts åt att laga och bägges magar står i tre hörn. Jag ber på förhand om ursäkt men fy faaan vad gott! Att en aldrig lär sig att stoppa medan tid är.
Dubbelhalleluja för att det finns rester kvar att steka till lunch!

Vet du vad som berörde mig nyss och mest? Måns Möllers "Det här skojar du inte bort- din jävla pajas". En föreställning från Rival. Stand-up som gav mig 90 skratt och många tårar i ögonvrån. Måns Möller är ingen pajas. Skäms lite för att inte heller jag sorterade in honom i annat fack. Innan ikväll. En föreställning om att vara en glad prick och pappa till en autistisk kille. Klart att där finns potential att både skratta och bryta samman. Vem gör inte bägge delar emellanåt?
Jag, jag, jag!, gör. Både titt som tätt, men numer inte varje kvart, dag, vecka eller ens månad.

Helgen tar slut med flaggan i topp, jag är laddad med eftertänksamhet och avstressad. Det enda fysiska molnet på min himmel är en ordentligt ond hals. Vitlök, honung och ingefära brukar kunna råda antiseptisk bot...




❤️

fredag, oktober 24

Besatt & varför är ledig fredag så bäst?


tid för en snabbis?

en god en?

i slogans-tagen

mojito- för kreativa människor ;)

ahhhh...



Mer än sex veckor sedan jag hade en oplanerad helg hemma med kärleken. Bara vi. Känns lyxigt på gränsen till vulgärt! Har strosat stadens affärer runt, handlat det ena här och det andra där. Glömt hälften och fått köra en sen runda innan middagen- mysig kvalitet.
Men mest har vi nog ändå skrivit och snackat slogans. Finns en tävling vars sista dag är i morgon. Vi har under glada skratt tagit fram åtta förslag och kommer att vinna (önsketänkande!)- berättar mer om det senare.

Hade glädjen att köpa hem en av ICA´s påsar "Norrlands mandel". Allt med norrland gör att jag känner mig närmre ursprunget, såklart. Efter att tidigare i veckan ha ätit surströmming ståtar påsen på köksbänken och ger mig en mental puss varje gång jag passerar. För ICA kan jag berätta att ingen mandel från norrland någonsin haft sorgekanter, men det är en helt annan historia och ett annat forum. Att Uffe åt nästan en hel burk filéer på egen hand har jag också glömt nämna.

Sörplar vidare på våra Mojitos samtidigt som vi skriver alla tiders bästa slogan. Om det är någon tävling jag ska vinna så är det fasiken den här!

Den bästa svenska slogan jag vet? Lätt BRIS "Barn är oslagbara".
Fan vad det kliar i mig att uppfinna en sådan fulldängare!


Snabb fredagspasta

Ca 8 dl kokt ostfylld tortellini
Fina buketter broccoli från ett huvud (ångkokade)
200 gram rökt skinka, strimlad
2 vitlöksklyftor
3/4 av en stor förpackning créme fraîche
vitpeppar
salt
riven ost

1. Lägg den kokta tortellinin i en ugnsfast form
2. Blanda skinka, ångkokt broccoli, vitpeppar & vitlök med crème fraîche i en skål
3. Bred blandningen över tortellinin & strö över ost.
4. Gratinera

Servera med gurka och balsamico- njut!




❤️

torsdag, oktober 23

Morgonstund med smygpuss & följeslagare små


morgon i staden

skön böna som tar stojet på bussen med ro

i det blötgråa finns lite tapper färg, ändå...

... & lite till



Jag har fått mig min dagliga promenad och vovvarna har därtill fått sig miljöträning. Kärleken kom med di nyvakna små till mitt jobb innan sitt jobb. Vid överlämningen passade han på att stjäla en mycket hastig smygpuss! Di små fick snällt vänta i sin bur, bland jackor och skor till jag slutade mitt skift. Därefter har vi strosat i staden och parken tillsammans. Åkt buss hemåt men avslutat med att promenera sista kilometrarna. Verksam morgon fastän klockan just bara hunnit bli nio. Så, så sällsamt att promenera i staden när solen går upp. Gillart!

Ulla verkar må gott i vilken miljö hon än råkar befinna sig, lugnet och tryggheten själv så liten hon är. Tage däremot, han stressar upp sig. Ylar, snurrar, försöker klättra på ens ben, piper, trippar... Blev en svettig bussresa där donnan satt och spanade på folk medan herren höll på att gå upp i limningen av passiviteten som kommer med att låta sig transporteras. Eller av att vänta undertiden jag vill byta några ord med en bekanting. Eller för all del bara jag stannar till tio sekunder för att ta en bild.
Riktigt jobbigt och svetten rann längs ryggen när cirkus Jessica kunde kliva av för att fortsätta knata!

En annan dag, en då jag har en plan, bara måste jag ta tag i problemen med vår nervöst verbale och dominante hane. Så här kan vi bara inte fortsätta ha det. Något proffs som läser och vill dela med sig av sina allra mest matnyttiga tips? Är alls inte främmande för hårdare tag så länge dessa inte innefattar fysisk smärta. Det bara tror jag inte på.

Så vad säger du? Ignorera- belöna. Vänta ut- belöna. Överraska- belöna. Bli så förbannat trött- acceptera. Vi är i stadie trött acceptans och då talar jag för både mig och kärleken. Är han månne ryss, vår Tage? Med tålamod nog att pipa ut oss i all evighet.




❤️

tisdag, oktober 21

Färgerna lämnar skeppet


solig ledig morgon :)

längs-vägen-fint

två små i långt gången höst

högvatten

två små
på olika vis
kamouflerade 

eken roströd, alen grön, kastanjen gul




Å, fy så motigt det börjar bli att ta sig ut på den där dagliga turen. Behöver använda mer fantasi och energi än vanligt för att naturen ska ge mig den vitamininjektion som jag är van att få gratis. För det är något dränerande i, för mig i alla fall, att omge sig med döende löv och vilande buskar. Färgerna har lämnat skeppet.

Just därför är det viktigare än någonsin att komma ut, nyttja och samtidigt öva min förmåga att njuta detaljer. Vattenytans krusning efter en and, knoppen bland blad, klara stjärnor på den svartaste av himlar, blå eld i fårhagen, alkottens detaljerade elegans, det gröna bladet bland de döende, björkens bark, maskens ådring, ljusets reflektion i asfalt, en slöja av kråkor över himlen, spåret efter betande hjort, den unika iskristallen och känslan av en frostnupen kind...
Av erfarenhet vis nog att ta lite hjälp på vägen innan håglösheten slår mig som en slägga i huvudet. För den gör ju gärna så någon gång i mörkaste januari.
Äter min Omega-3 (mammor har alltid rätt) och min D-vitamin samt ser till att ta mig ut i friska luften. Promenera långsamt eller snabbt spelar ingen roll- ut i dagsljus är vad som gäller.

Har tagit mig igenom det här 35 gånger redan; ibland snubblat, ibland triumferat och någon gång ramlat. Men vet du vad?

Jag är aktivt redo och har ett övertag, kom igen bara- mörkerjävel!




❤️

söndag, oktober 19

Sköndag


under mitt paraply
särskilt fin kyrka & kalt träd, denna morgon
vissa har det bra...

kärleken hade köpt
en överraskning



Har tagit mig igenom nålsögat, om jag nu kan kalla lördagen så och vaknat utvilad. Jabbadabbadoooo! Kärleken fixar i skrivande stund tacos, min önskemiddag. För oj så gott det doftade gott av just tacos på jobbet i går, rena tortyren. Nu är det revansch.
Middag till Atleterna låter väl inte helt galet? Då får jag dagens träning i ett, haha. För de säger ju så alla elitidrottare; mentala träningen är viktig om en ska komma någon vart. Tacos och mental träning framför Tv´n.

Regnet fortsätter vräka ner, just som det gjort hela veckan lång. Känner med mina helglediga medmänniskor men hoppas att även de har sinnesro att träna mentalt. Kanske med en god bit mat och en lika god bok i näven. Vila sig i form för de soligare dagar som kommer. Själv är jag riktigt duktig på att vila mig i form utan att låta mig provoceras.

Puss, kram och fortsatt trevlig sköndag!




❤️

fredag, oktober 17

Som att byta lins






Jag är långsint och försvarar de mina med allt jag har. Händer mig ofta att hjärtat säger ifrån långt innan hjärnan minns en människa. Kan vara en oförrätt som går långt, långt tillbaks i tiden. En hotellgäst som omotiverat gapade på mig för tre år sedan, en mobbar-typ från skolåren eller den där otrevlige på banken. Kan ta en del klurande innan jag kommer ihåg. För om det är något jag lärt mig genom åren så är det att min känsla alltid stämmer- personen har verkligen betett sig illa vid något tillfälle. En flodhäst glömmer aldrig.

Men vips händer något som kastar om spelplanen. Som i dag. Det får mig att vilja bli en bättre, mindre långsint människa. För alla har det faktiskt inte så enkelt som det kanske kan verka. Hjärtat mjuknar och  jag inser att det måste få finnas en preskriptionstid även för grova oförrätter.

Lev och låt leva får bli till lev och försök förlåta. Jag ska göra mitt allra bästa och fungerar inte det så övar jag lite till. Men jag lovar i vanlig ordning ingenting.




torsdag, oktober 16

Torsdagsmums & märklig man


mötte mig när jag klev av bussen...

jag & mitt sällskap slog till på varsin drink. 
när kärleken fick se bilden frågade vad det var 
i min svarade jag "äppelmos och nån sprit" varpå jag 
fick ett spontant sätta-i-halsen-skratt till svar. 
jamen, vadådå?

skaldjurssoppan smakade toppen-
"la cucina" heter restaurangen




Lyxigt att gå på restaurang av ingen särskild anledning. Klä upp sig lite, prata mycket. Och tack vare lov så smakade kalaset finemang. Visst var det tjusigt?
Till både för- och efterrätt blev det snack om allt och inget och vips var klockan sen. Mitt sällskap utbrast överraskande att hon gärna ville prova min palt någon gång. Jag vet vad du tänker men det var inte så, det var tidigt och vi hade knappt börjat på drinken! Om jag uppfattade det hela rätt så hade hennes farmor lagat något liknande som tydligen smakat ljuvligt. I snar framtid blir det jag som bjuder in till norrländsk middag. Om det är trevligt att äta ute så är det nästan än trevligare att laga hemma, det blir en kväll att se fram emot. Skoj med gäster som är billiga i drift, haha!

Tänk, jag har som en skånsk norrländsk familj, inte fy skam.




Dräller runt här hemma









Den massiva fukten har intagit åtminstone min del av Skåne. Ett par minusgrader på det här så fryser även den mest härdade norrlänning ihjäl. Men än är vi inte där!
Dräller runt här hemma och känner mig nöjd med livet, ingen stress att göra just någonting särskilt. Fast jag har en plan för kvällen. Ska ut och dinera tillsammans med en kompis, blir fint det. En alldeles vanlig torsdag. Vore toppen om maten smakade, annars ger jag upp restaurangbesök på livstid. Men det är inget löfte...




onsdag, oktober 15

Varsågod!











Har härmed nöjet att dela med mig av receptet på världens godaste blomkålssoppa. Vilken service de tillhandahåller, CC Hotel Odin! Alldeles varm i bröstet av att få ett så fint, snabbt svar. Det är just så här det ska kännas i hjärtat efter en helg i främmande säng och främmande kök. Utan att för den skull begå äktenskapsbrott, alltså.

Om jag får flika in en krona så skulle jag tillsätta lite malen muskot. Och kanske knapersteka bacon som strösslas i vid servering. Hemmavid går det ju att glänsa till det lite extra.

Fast jag tror faktiskt att kökschefen försöker få det att verka enklare än det är. Den här soppan smakade svårlagad och dyr. Men den som lagar får se...

Nu vet du vad jag äter mig lycklig på i kväll- tack Robert!




Intressant sätt att se på det & mammor har alltid rätt


intressant tänkt av fredrik lindström i sj´s kupé

mamma har rätt




Förlåt mig mamma men jag bara måste få berätta. Om IKEA-besöket när jag var liten och fick till uppgift att hålla i en smörkniv tills vi kom till kassan. Hur jag där inte kom ihåg att visa upp densamma utan fortfarande hade den i handen när vi gick ut ur varuhuset. Samma kväll, på tåget hem till norr minns jag att vi stod längst bak och tittade ut genom rutan för att se om det var några poliser som skulle komma med blåljusen och sätta mig i finkan.

Nästa sak. Vågar inte gå på brunnslock då mamma sagt till mig att de kan vara trasiga och jag falla ner i hålet. Har tvingats dryfta detta med många människor som alla sagt samma sak- brunnslock kan inte bara gå sönder och falla. Fortfarande är det jag som med en röst i falsett påtalar så snart någon inte väjer utan kliver rätt på.

Som vuxen är jag samvetsgrann om än lite ängslig för både blåljus och poliser. Brunnslock har jag stor respekt för. Vilken tur, för i Göteborg fick belackarna svar på tal- se bara!
Mammor har faktiskt alltid rätt. En ska inte stjäla för då kommer farbror polisen och en ska inte gå på brunnslock för då kan du få se mer av underjorden än du önskar.