Smygpremiär

… för vad som kanske blir en ny blogg.

Är en inkonsekvent människa med behov av variation. För en månad sedan var jag kräkless på bloggen som ju inte (undantaget fantastiska T) ger något som helst tillbaks i form av kommunikation. Kastar ut en hel massa bilder och ännu mer text men har ingen aning om hur de tas om hand eller vad ni som läser känner. Kanske gör jag någon arg? Eller väldigt glad? Jag pratar för en tyst massa…

Mitt återtåg på andra sociala medier har varit roligt och tagit minimalt med tid i anspråk. Kasta ut en tanke med bild och vips så känner du arbetskompisarna, grannarna och vännerna bättre! Dessutom tycker jag om att prata om etik. Som att vissa vänner inte vill se bilder av kött i sitt flöde, andra tycker att jag skriver bra, ytterligare andra att jag inte bara borde skriva om mat och ännu fler att jag inspirerar med min text och mina bilder.

Har en ledig måndag och funderar. Kanske skulle jag göra en ny, snygg blogg? Eller verkligen satsa på det här med text och bild. Frågar mig själv när jag är allra gladast. Älskar att inspirera och att bli inspirerad…

Ja, du hör ju. Jag är en inkonsekvent människa med fler tankar än dygnet har minuter. Bara så himla sugen på att göra något av vad jag kan bäst. Skriva, plåta och betrakta vardagen.




❤️

Mycken lust men lite tid

Häromdagen fyllde min älskade år och det uppmärksammade jag genom att publicera rumsrent avklädda bilder av densamma på ett annat socialt medie. Snart kommer jag ikapp i vardagen så tid finns att lägga ut texten.

Undertiden hoppas jag du tycker om:

"Han är min bäste vän, mitt skratt, min Wikipedia, min fyr, min förste provsmakare & den som hejar på. Han är den ende som fått ana mina drömmar & den ende som kan alla mina svordomar. Han är den som låter mig slippa tekniska nymodigheter & den som presenterar mig för nya musikvänner. Han är den som stillsamt ger svaren på mina funderingar & den som ibland får lov att fånga mig när jag är på väg att trilla. Han är den som förväntar sig ett ärligt svar när han undrar hur någon mår & den som aldrig någonsin skulle få för sig att tränga sig i kön. Han är den som tar en promenad bara för att få dofta tvättstuga, ros & nyklippt gräs & den som alltid väljer en puss framför en princip. 
Han är den!"

❤️

En vecka i bilder

Äntligen har vi fått kallgrader igen och lite, lite frost som lagt sig som ett blygsamt lager socker över fallna löv. Tog med vovs på en promenad och hade hoppats hinna plåta men det var för kallt för unge herrn, han ville rakt inte stå stilla i onödan. Jag förstår honom.
Väl hemma darrade bägge små av den ovana kylan och jag bäddade ner dem innan det var dags att tända ljus och äta rester till lunch. Lediga dagar kan vara det mysigaste som finns!

Igår styrde vi färden mot IKEA och det årliga julbordet. Blir varje gång lika häpen över hur de lyckas duka upp ett så fräscht och gott bord till nästan ingen peng för oss ätande. Många roliga sillinläggningar, pyttekroppkakor fyllda med isterband, julölsmarinerad oxbringa, rotsaksgratäng, gudomlig gravad lax, den så oerhört goda salladen på selleri och grönt äpple… Snyggt upplagt och flitigt påfyllt. Värmer också att se hur många gamlingar som reser dit, uppklädda och högtidliga! För någon med låg pension kan jag tänka mig att det annars kanske inte blivit något julbord.

Under veckan har jag även debuterat som administratör på Maxis Facebook-sida, ritat en himla massa och lagat laxbagels som var så goda att jag rakt inte vill äta annat! Har även handlat mat till svärisarna som kom hem från varmare breddgrader sent i går kväll ( de blev verkligt glada över att inte mötas av tomt kylskåp). Omtänksamhet är en sådan sak jag försöker ge i överflöd, tror världen blir lite bättre. Tidigare i veckan kom en jobbkompis tillbaks från sin korta rast och gav mig en ask halstabletter mot hostan. De visade sig vara ett mirakel men det viktigaste var ändå gesten. Att hon tagit sig tid och tänkte på mig...




❤️

En varm känsla av trevnad

juligt

delar av helgens loppisfynd

hyacint

terapi att se en deg växa ur bunken

bland det godaste jag vet i bullväg

egen skapelse

mossig stjärna

vackert för ögat

en till egen skapelse

rolig skylt

himmelriket för mig som gillar pyssel!

bara börja kransa

tillsammans med ett gäng fina
arbetskompisar

idag sken solen & världen blev glad

I söndags åkte jag och några andra från jobbet till Everöd där vi bokat in oss på en liten kurs i att göra kransar och julgrupper. En trevlig tradition som jag med glädje anmälde mig till! Var och en fick tillverka krans, julgrupp samt böja till tjock ståltråd i önskad form för att klä med mossa och sedan smycka. Själv tycker jag om enkla kreationer utan allt för mycket rosetter och band- men vi hade verkligen tillgång till allt tänkbart i materialväg! Jag gjorde en krans av buxbom att ha på ytterdörren men det bästa tipsen fick vi nog när vi gjorde en alternativ julgrupp genom att forma en "kruka" av hönsnät som fodrades med mossa och sedan planterades i. Du ser min variant på en av bilderna. Väldans effektfullt att kunna sticka in taklökar från sidan, eller hur?

Helgen som gick har varit stormig, grå och regnig. Typiskt när allt en vill är att kunna ta en tur i skogen eller vid havet med sin älskade. Lika typiskt att solen sken från molnfri himmel på måndag morgon. Fast det vore ju dumt att klaga för jag hade långhelg med även måndagen ledig och efter prommis med vovvarna var jag full av inspiration att baka. Vet inte varför det känns mer okej att sätta på en skiva, tända ett ljus och njuta synen av en jäsande deg i december än vad det gör i juli. Rofyllt på alla plan och med ett såväl synbart som ätbart resultat…
Åter till helgen; efter en runda på Erikshjälpen i lördags var flera superfina klappar inhandlade. Alltså, second hand är fantastiskt! Hade nästan glömt hur roligt det är att fynda.

Lussebullsbak och Mintkyssar i går. Kola ska kokas idag. Har jobbat några timmar från innan gryning till lunch men vill bestämt göra åtminstone en kreativ syssla denna tisdag… Njuter av synen när det himmaluade läggs i vackra, gamla glasskålar och den synen fortplantar sig i kroppen som en varm känsla av trevnad. Hemtrevnad.




❤️

Rakt inte sämre

i pynt & städtagen innan dagen jobb

Tankarna snurrar, vet inte om jag ska börja genom att berätta om dagens mest omtänksamma kund?
Hon som handlade fisk av mig när jag fick ett astmahostanfall utan dess like och kände hur jag höll på att kvävas inombords samtidigt som jag ursäktade mig. Kvinnan fick med sig det hon skulle men kom tillbaks stunden efter och gav mig tabletter med ingefära samtidigt som hon viskade att de skulle göra susen… Förstå hur omtänksamt. Gulle!

Annars skulle jag kunna börja genom att skriva om hur hyllat ett inlägg jag gjort om torskrygg blivit inte bara på Facebook utan även i verkliga livet. Mina kollegor, närmsta chef, butikschef och ja- alla har pratat torskrygg samt matlagning med mig idag. Cheferna kanske lite mer i ordalagen att de vill att jag börjar skriva samt fota till Maxis facebooksida. Själv blev jag alldeles överumplad för ätit, skrivit och fotograferat har jag ju gjort så länge nu- bara för mitt eget höga nöjes skull.

Klurar även på om inlägget ändå borde startas med fyndet från Röda Korset? Där sprang jag nämligen in som hastigast mellan buss och arbete. Den som söker den finner till slut bästa herrbetjänten! Fick bära den med mig till jobbs där vänliga skratt utbröt. Betjänten fick vänta utanför mitt skåp till hemgång och när klockan var slagen ser jag på Facebook att en annan kollega fotat den, lagt ut bilden med frågan om någon som jobbar i fisken gör en tyst demonstration mot de trånga skåpen och behöver någonstans att vädra sina kläder… Haha, klockrent!

Jag: Vilken ytterst vacker kulör du har på dina läppar!
A: Tackar hjärtligast fina du!
O: Hela A är en enda vacker kulör!

Lite så har vi det på min del av det stora varuhuset och i sådant klimat blir världen rakt inte sämre.




❤️

Adventsmys & kontraster

Häromdagen var var lyckan stor när snön singlade ner och färgade världen vit. Fick genast lust att baka, pynta, pyssla och leka. En komprimerad känsla av jul som drabbade mig med full kraft, förstod jag senare. Lilla Ulla är lika galen i det vita fluffet som sin matte och jagar snöbollar med en entusiasm hon, lugnet själv, aldrig visar i andra sammanhang. I dag, på första advent vaknade jag rosslig, hördes regnet vräka ner och när sistnämnda bytts mot tveksam sol såg jag hur grannen pysslade i trädgården. Fel, fel feeeel!

En ledig dag tidigare i veckan bakade jag lussekatter, stjärnorna har kommit upp i fönstren, adventsstaken står redo och jullådorna packas upp. Alltid lika spännande att plocka fram de oanvända ting jag köpte under förra årets utförsäljning. För sådan är jag- köper bara växter och mat inför jul. Investerar i nästa års pynt på rean…
Nu har vi servetter, ljusslinga, kökshanddukar, mossa, hängen, ettiketter och massa annat fint att glädja oss åt för nästan ingen peng alls. Hittade kvittot i påsen med fynden och såg att jag shoppat för 148 kronor. En adventsklapp till mig själv.

Advent är mysigt oavsett väder! Månaden som kommer är en fin sådan i min värld. Pysslet smyger sig in som en naturlig del i vardagen och ingen stör sig på om en matnördar. Älskar att köpa presenter. Älskar att baka och att koka buljong till soppa som sedan sörplas ljudligt. Älskar friden, för för mig är julen fortfarande frid. Gör bara det jag känner lust till. Ena året blir det tolv sorters kakor medans nästa kanske tolv hemlagade rätter till julbordet. Åter ett annat bara knäck, lussekatter och pyssel till tusen… Viktigast är trots allt känslan i bröstet.

Ovan ser du vår vecka i bilder. Allt från snölekar till gott för magen och mysa med bok. Blir en himla massa bilder när en slarvar med skrivandet...




❤️