När principen smakar gott

Äntligen fredag. Härlig ledig helg. Ja, du vet ju hur det spritter!




♥

Jag är inte femton längre

Tack och lov kan väl tilläggas. Att jag inte är vare sig femton eller tjugofem längre. För nu gick ingenting sönder här hemma, vare sig fysiskt eller mentalt. En kvart räckte för att städa undan, tack till Galltvål som räddar även den vitaste matta. Lilla Ulla är skamsen för att ha gjort inne men jag har försökt förklara att man faktiskt inte kan hjälpa när det tränger på och matten är för långsam.

Har beställt hem en laddning böcker som damp ner i brevlådan lagom till helgen. Finns en människa jag djupt önskar att jag fått träffa medan han var i livet- Kristian Gidlund. Han skriver vackert, fängslande och ärligt. Verkade vara en enastående man vars kamp jag följde via bloggen "I kroppen min". Så, hans "Resan mot livets slut och alltings början" är vad som upptar mina tankar för närvarande.

Galltvål, Kristian, citrusdoftande rumsspray och tanken på den kommande bön- och halloumisalladen räddar dagen trots allt. Nya tag.




♥

Skit, skit, skitdag

Bussen sen, i säng sent. Väckt av vovvar vid 10-snåret, nästa gång vid lunch och åter en halvtimme efter lunch. Det är spya i  hundburen och diarré på köksmattan. Jag har sovit tre timmar med avbrott. Huset stinker av förklarliga skäl men det är inte riktigt temperatur att börja vädra.

Har svårt att hantera den pulserande ilskan därinne i bröstet. Dels för att jag vet att problemen är världsliga samtidigt som de trots allt gör mig rasande. Vill söndra och böla på samma gång och den känslan gör mig ännu mer vansinnig. Ur balans, kallas det.

Om jag någon gång skulle kunna få sova. Tyst, stilla och ifred. FAAAN!





♥

Torkad blodpudding är mumma

Tar löftet på allvar- tre vegetariska och två fiskrätter varje vecka. Men kan väl säga så att det är enkelt att laga vegetariskt och riktigt svårt att få till fisktänket. Vi har varit hårda, inte ätit kött till middag mer än två dagar i veckan. Fast vi har ibland bytt ut fisken mot vegetariskt- förbättringspotential.

Tidigare har vi gärna ätit till exempel ugnsbakad falukorv, McDonalds eller blodpudding till middag någon gång i månaden. När vi nu äter kött mer sällan vill jag gärna göra ett långkok och då gärna med kött från lokal gård. Saker och ting förändras så sakteliga...

Är också mer noggrann med att ta hand om "rester". Blodpuddingen som snart går ut i datum rostas därför till sugna vovvar! Perfekt snacks för en dag där parabolöron väljer bort min röst. Nosen brukar det nämligen inte vara något fel på...

Fast magen mår numer dåligt av kött. Bra.




♥

Vardagsbak & dofta gott

skriver & ritar & sparar

ner med kringlorna i kokande vatten+bikarbonat
innan de gräddas i ugn

färdiga att äta

Som jag bakar igen! Enkla saker som deg till pizza, pretzels, frukostbullar, hamburgerbröd och annat som gör dagen lite mer speciell. Är själv inte så mycket för söta bullar eller bakverk så för mig blir det mest degar som syftar till mat- tro det eller ej.

Fast vet du? Igår tog jag fram burken med julens överblivna knäck. Så gott. Sedan kom min skatt ur duschen och frågade om han skulle slänga den grekiska yoghurten som stod på bänken. Ehh, nej, den är fortfarande okej, svarade jag. Sanningen är att knäcken bodde i den gamla burken. Hehe...




♥

Årets första promenad

inte för inte som skåne sägs vara ett grått hål
perioden november-februari

I går var jag äntligen frisk nog för årets första promenad med de små trollen. Vi hade det så skönt där vi plumsade i snö samtidigt som sinnet på något vis förstod att det minsann kommer en vår. Jag är väldigt, väldigt glad över snön då jag har svårt att komma vidare från hösten utan att ha fått rå om det kyliga och vita för en en stund. Du vet- fått göra snöänglar, kasta snöboll, blinka snöflingor ur ögonfransarna och haft frusna fötter...

Emellertid höll vår promenad på att sluta i tårar och tandagnisslan- den var i vilket fall rejält kaotisk under några minuter.

Har en granne med två jättar till hundar. Knackade för ett par månader sedan på hos den grannen, en trevlig och tillmötesgående man, och sa att jag kände obehag när jag passerade hans tomt. Bägge hundarna skäller och morrar oavbrutet där de springer lösa i trädgården. Denna bara var avgränsad med ett klent staket. Han lyssnade, satte upp ordentligt staket och flyttade dessutom detta ett tjugotal meter från vägen. Föredömligt.
I går när jag och vovs var på väg hem kom så två gigantiska djur rusande, skällande och morrande från detta hus, ut på den hyfsat trafikerade vägen och rätt mot oss. Jag insåg direkt att jag inte hade en chans att ta upp mina i famn. Så jag vrålade och sparkade och bet(!) den ena hunden.
I vilket fall, hade hans hundar velat ha ihjäl mina så hade jag inte haft något att säga till om. De var mest nyfikna och lyckliga över att kommit loss. Fast så känns det såklart inte där man står och fruktar det värsta. När jag väl förstått att ingen skulle hugga någon annan (utom jag då) så kom nästa pärs i form av tung trafik på vägen där vi stod. Lastbilar som försökte väja och grannens ena hund som inte ville bli infångad. Jag ställde mig helt sonika mitt i vägen och tvingade bilar att stanna. Vissa gestikulerade irriterat men det ger jag fasiken i, faktiskt. Vilken ångest i kroppen innan vi gemensamt säkrat alla djur och kunde prata med varandra. Grannen var naturligtvis uppriven, hans schäfer hade slitit läderkopplet rakt av. Vilket jag själv har erfarenhet av då jag haft en bjässe på 60 kilo. Ingen behöver med andra ord kasta sten.

Tillfälligheter som krockar med otur. Jag och grannen pratade länge och han kom senare med en liten present till mina tappra små. Faktiskt är det inte hela världen att en hund sliter sig, jag accepterar det utan protest. Så länge ägaren lyssnar och har ambitionen att vilja göra bättre. Han lyssnade, hade redan gjort bättre och vi kramade darrigt om varandra innan vi skiljdes åt.

Ett glatt slut på en oerhört ångestfylld historia!




♥

Sällsynt enhörning

en sällsynt en

Kärlek kan ha många definitioner. Med tid djupnar nyanserna, smälter samman med gemensamma projekt, minnen, misslyckanden, semestrar, vinster, tårar och närmre närhet.
Ibland blir jag förundrat överraskad, i torsdags till exempel. Tittade på Antikrundan, skönt omslingrad av hundar och blivande make. Efter en spännande värdering fylls vardagsrummet av musik samtidigt som kameran sveper över en stor sal med minglande människor. Jag försvinner bort i tanken av pärlande toner samtidigt som min älskade lugnt konstaterar: - En Wienervals, så skönt.

Alltså, han tycker om hårdrock. Men kan även mycket pop. Och älskar kvinnliga sångerskor. Och har koll på musik från sin pappas generation. Och är så klart allmänbildad, kan det där som alla kan. Vissa operor har också fastnat, en hel del klassiskt också, så klart- det hör ju till allmänbildningen. Han kan ju dessutom varenda låt jag gillar men glömt namnet på.

Jag skulle inte kunna skilja en Wienervals från en Jenka och smälter lite till. Inte för att min Uffe kan och vet utan för att min älskade kan, vet och fortfarande bara är omtänksam, mjuk, generös och vettig. Kanske delar jag hem, liv och känslor med en sällsynt enhörning? Inte alls otänkbart.




♥

Att tycka synd om sig själv

väck mig när jag vill det,
inte förr!

Har varit riktigt peppad att komma igång med träningen. Den 25 januari öppnar ett nytt gym mitt inne i stan, nära jobbet och bussen. Innan jul kändes januaris slut som en evighet bort- nu har jag varit svag så länge att tanken på fysisk ansträngning inte finns.

I går sov jag hela dagen och eftermiddagen, kom hem från jobbet tidig morgon. Var vid 19.30 bara tvungen att lägga mig en liten stund. Kärleken kände att jag behövde hans värme och gjorde mig sällskap. Vi klev inte upp mer den kvällen och jag sov godaste gott till torsdag morgon när väckaren pockade på uppmärksamhet.

22 timmars sömn. Hur i hela friden ska jag orka börja leva igen?




♥

Gulnad & älskad

För femton år sedan fick jag en köksmaskin till skänks. Släktingen bakade inte själv utan hade således apparaten inpackad i ett källarförråd. Jag använde denna, ganska fula skapelse flera gånger i veckan, några år och älskade den. Bestämde mig för att uppgradera till en Kitchen Aid. De är ju så snygga att de med fördel kan stå framme på köksbänken och alla matintresserade verkar ju ha en! Tänkte jag. Efter en tids sparande köpte jag min nya, snygga maskin. Och slutade kort därefter baka till vardags.
För Kitchen Aiden hade varit så dyr i inköp att jag kände mig nödgad att städa den en halvtimme efter minsta användning. Och så tog den inte en liter degvätska heller. Där dog spontaniteten och lusten.
Lyxmaskinen lades förra året ut på annons och såldes för samma pris som jag flera år innan betalat, den var som ny. Degarna blev utmärkta men vad hjälper det när den inte användes?

För en tid sedan gick jag lojt omkring på loppis och fick syn på just den där maskinen jag hade haft sådan glädje av för många år sedan. Inte samma maskin naturligtvis, men samma modell och tillverkare. Ful design, plast rakt igenom, gulnad på samma ställen som min förra. 255 kronor fick jag betala- och det gjorde jag gladeligen! Nu tar det mig en kvart att slänga ihop frukostfrallorna eller baka en pizzadeg. Maskinen åker in i skåpet efter hastig rengöring- bakeriet är faktiskt ingen skönhetstävling. En hel liter degvätska tar den också :)

Lycka är att ha sin tonårskompis tillbaks!




♥

Luftig limemousse

Ca 6 port
Tid: ca 25 minuter + tid för att stelna
Disk: Många skålar blir det!

Limemousse

3 gelantinblad
2 ägg delade i gulor och vitor
3/4 dl florsocker (sukrin melis fungerar utmärkt)
2 limefrukter, rivet skal & saft
2 dl vispgrädde

1. Lägg gelantinbladen i kallt vatten minst fem minuter.
2. Vispa äggulor & florsocker riktigt pösigt. Vänd ner limeskalen.
3. Krama ur gelantinbladen & smält dem i limesaften i en kastrull.
    Låt svalna till simmig lag.
4. Vispa äggvitorna till hårt skum.
5. Vispa grädden fluffig.
6. Rör gelantinlösningen i äggulorna, blanda i grädden och sist
    äggvitorna.
7. Fördela moussen i dina allra vackraste glas. Ställ dem kallt för
    att stelna, 2-3 timmar eller över natt.

Garnera, servera och njut denna syrligt uppiggande godbit. Svärfar brast till exempel ut i spontan skönsång "Sol, sol sommar & sol" när han fick sig en smak!

P.s Glöm inte att även vuxna blir glada av sockrade glas- i alla fall alla jag känner. D.s




♥

Vänliga själars klubb

För inte så många dagar sedan klev jag snuvig, hes, ganska rädd och inte alls tillfreds genom portarna till Vårdcentralen. Har inte panikångest eller så men efter entrén kommer kassan, efter kassan väntrummet och efter väntrummet hurtiga steg till läkarens kontor. Hon eller han bestämmer vad som fattas mig. Jag blir nervös och inte alls mig själv bara av tanken på att en helt ny bekantskap ska ta på mig. Klämma, känna, låtsas lyssna och så förkunna domen. Kan lika gärna bli "åk hem å ta en whisky, det hjälper" som "jag vill att du tar det lugnt, sover, dricker vatten- att du blir feberfri"
Tycker verkligen inte om det. Kan nog sträcka mig till att jag avskyr att gå till läkaren.

För vet du? Jag är tjock.
Då spelar det ingen roll om jag äter nyttigt, har fina värden, bra blodcirkulation, många vänner, ett leende som når ögonen eller ben som tar mig många kilometer varje dag. Går jag till läkaren med ett brutet ben är det ingen som lyssnar. Helt enkelt.

Fast denna gång, jösses. Min läkare var så bra, lugn, tålmodig och inkännande. Rätt kvinna på rätt plats.  Hade inte ens något emot att hon strök min rygg och pratade långsamt.
Jag började gråta av tacksam lättnad, läkaren fick tårar i ögonen av mina känslor och kärleken som väntade utanför började gråta han med när han ömt lotsade mig hem.

Hoppas jag orkar vårda minnet av det läkarbesöket för all framtid.




♥

Vintern har gjort entré

Snön har gjort entré. Det är just så den (inte) täcker gräsmattan men det räcker minsann för att ljuset ska orka leta sig in i skrymslen och vrår. Ett par minusgrader. Med blåst därtill känns det betydligt kallare! Vare sig jag eller vovvar har någon större lust att gå längre sträckor, men de små måste såklart göra sin motsvarighet till att läsa morgontidningen- nosa sig igenom kvarteret för att få reda på vad nytt som hänt. Sniff sniff; "Aha, den där slampan Bella är på smällen". "Ånej, gamle Igor har inte långt kvar". "Fasiken också, ny brud i våra krokar". "Ajaj, snälla Göta har ont i en tass". "Men vad fan? Umgås de??" "Snorungen Liam har kissat ner vår buske, nu är det krig".

Med det sociala avklarat är vi nöjda och redo att åter samsas om soffan och yllefilten.




♥

Tålmodig lunk

helgfrukost

kalljästa bullar

ut kommer juice!

pulvret av vetegräs ger allt en lite
mysko färg- men gott!

morot, gurka, apelsin, äpple & ingefära..

.. ger den här juicen

blandar ner fler nyttigheter för att det riktigt ska
tjonga till i kroppen!

Försöker ha tålamod med min krassliga kropp och har kommit in i en skön lunk där jag sover, vilar, löser korsord, sover, gör en vitaminrik juice, vilar och tar det lugnt. Börjar bli ganska pigg- bara jag får sova mina 15 timmar per dygn. Januari har försvunnit i en enda lång feberfrossa, känns märkligt.

Läkaren sa till mig att det är viktigt att jag får i mig vitaminer nu när kroppen försöker kämpa mot infektioner. Tog henne på allvar och har slungat frukt, bär och grönsaker. Juicecentrifugen är ordentligt rolig att använda och jag blir mätt efter ett glas fullt av nyttigheter. Nu har jag mestadels slungat frukt med inblandning av grönsaker. Under tiden smaklökarna vänjer sig kommer frukten bytas allt mer mot grönsaker.




♥

Snörvel & sol

Förstår att det är tröttsamt att höra på gnället men jag är så galet förkyld. En vecka idag.
Solen skiner, minns inte när det hände senast men jag har inte ens orkat kissa hundarna i trädgården. Börjar hosta så in i bänken när jag kommer ut i friska luften. Ringde tillslut svärisarna och bad om hjälp och Eva kom tacksamt nog körande direkt. Hon lastade in de små i bilen och kommer alldeles säkert skämma bort dem med både godsaker och promenad.

Visst är det för väl att hjälp finns att få bara jag frågar? Höll på att skriva 'bara man frågar' men förstår att det inte är alla förunnat. Viktigt att hitta en tacksamhetens tanke bland febertoppar, hosta och snor.




♥

Tillbakablick för att orka springa hela loppet

älskade musöra

iskallt i värmen

hittade en smygis

våryster ek

spontan kärlek

promenadlycka

gudinna

ljuvlig dag hemma, hemma

två små simmar

jag ♥ uffe

snigelfart

avslappning

läckerbiten

första härodlade jordgubben

håkan ♥

lycka är att äta färska bär till frukost

min pizza är godare än fin 

... & när det regnar är det skönt
att ha en famn att krypa upp i

mina egna- snyggt- saknar

mosters ludde vid ale stenar

midsommarmannen

flädersaften gottar till sig

jag & två vovvar en helt oslagbar dag

måla & fixa

plommonplock

med hatten käckt på svaj

ludde vann!

I januari tycker jag det är förlåtligt att se tillbaks, bara en kort stund. Snart, snart kommer ljuset åter. Tänk samtidigt så många nya friska, pigga stunder det finns att blicka fram emot!

Nu laddar jag, mot bättre vetande, för en tidig vår.




♥