Myser och fixar innan godnatt

Blev inspirerad och tog en bild- så här vill jag ha hela vårt hem. Fritt från trendig ängslan. Ljust men färgglatt och övermönstrat. Är det Astrid som spökar månne?

I morgon, som jag längtar, blir det prat och smink och mat och WINNERBÄCK med bästa Camilla. Det mousserande ligger på kylning, desserten vilar i frysen, gästsängen är bäddad och den rustika middagen bara väntar på att lagas. Åh, låt det bli onsdag någon gång!




♥

Finns kvar (nästan) oskadd!

deppigt före stormen

ljus morgon

värst så skräpigt vi har det. ser du liten
tage med spring i ben?

sol på cyklamen

Ett inte älskat bord har fått sätta livet till, pilträdet njutit sin årliga, naturliga ans och mitt ben- har helt och hållet mitt eget huvud att skylla- är måttligt sargat av en plåt som blåst däri. Blodvite uppstod men jag går lika fint som innan och då räknas det inte!

Bussen hem från jobbet avvek inte från tidtabell, det rensas flitigt på gatorna, luften känns ren och solen skiner. Sämre tisdag (dagen före dagen W) kan vi väl ha?




♥

Tandläkarväder

knaprig schnitzel fylld med rökt skinka & ost...

... serveras med återanvänd portersås

... och sedan blir det som vanligt, matt på allt som rör det
tekniska. i går kom bara första meningen av det jag
skrivit med, idag kan jag skriva men inte publicera.
det är synd om människorna!

Tandläkarväder en lördag i oktober. Har tillbringat hela förmiddagen i soffan. Läst, slumrat, läst, babblat, slumrat och läst mer. Skönt! Vet inte när jag hade en ledig helg senast. Förvisso ledig från jobb varannan vecka men den helg som räknas som ledig försvinner lätt i middagsåtaganden och andra inbillade måsten för att komma ikapp. Vill inte ha det så och därför övar jag på att låta bli.

Besökte under gårdagen den nya gallerian. Känner att Domus fått ny fasad, det tog en förfärlig tid. Kommer gå dit en gång i veckan, skulle jag tro, byggnaden inhyser nämligen Systembolaget, haha!
Vet du vilka som skulle behöva liknande bygge? Ungdomar! Hade varit något om Kristianstad som enda stad satsat på en jättefritidsgård mitt i stan. Kan se framför mig allt kreativt som på sikt kommit ur en sådan satsning. Fast så är jag ju lite gumman mot strömmen också.

Kärleken fick önska middag- Wienerschnitzel med gröna ärtor- och vi hade nästan gett upp hoppet om att hitta vettigt styckad skinkschnitzel. Maxi- nej. Willys- nej. Konsum- nej. Liedel- JA.
Så jag har kockat och Uffe har börjat tömma bokhyllorna. I morgon åker vi till IKEA för att köpa belysning  till överallt samt mer plats för våra älskade böcker. Nu ska här möbleras om och min burksamling kommer få två skåp, heja! Hösten är en fin tid att ändra, förnya, ta tag i, rensa och förverkliga. Bra att jag stod på mig om den här dagen i soffan.




♥

På en utandning

Jag vet inte vad det är med blommor och bär... Laddad inför vintern.






♥

Nytt på hemmafronten- sobert möter grafitti

Kärleken har fått ett skåp och inte vilket som helst utan ett plåtskåp av fräckaste snitt. I världens snyggaste kulör dessutom- i alla fall passar färgen denna möbel perfekt. Vi hämtade hem det för ett par dagar sedan och ska vad det lider ställa in det i vårt sovrum för klädförvaring.
Tidigare i veckan fyndades tunga draperier i ljus, pudrig nyans på rea- spännande att se vad det i slutändan blir av vårt sovrum. Känns som att det ska en del till för att knyta samman det spretiga. Sobert möter grafitti. Stilen dyker säkert upp på ett tidningsomslag nära dig om en inte alltför avlägsen framtid. Då ska jag länka tillbaks till det här inlägget ;)

Nu är jag riktigt sugen på att komma igång så att denna får flytta in! Fast en sak i taget. Sa jag att vi ska lägga nytt golv och måla om väggarna först?




♥

Vi fick vår dag vid havet

Förunderligt energiserande att dofta tång och havsluft. Ensamma, inga andra ljud än havets brus. Vi promenerade ett par timmar och bestämde att det får bli ett havsnära hus någon dag. För det kan man väl bestämma bara sådär? Fast ingen av oss sitter på några miljoner? Än.
Lika sköna som timmarnas promenad var det att komma hem, behagligt trött och lägga sig att vila. Vila. Göra absolut  inget nyttigt.

En skön stund i sängen tills lilla Ulla kräktes och kärleken uppgivet utbrast -vad är det för fel, kan vi aldrig få ha något helt och rent?! Friden slut och torka kräk tog vid. Kan man vara hundmänniska och samtidigt ha det fin hemma?




♥

Förfärligt sorgset

Att ha problem med en hund betyder inte nödvändigtvis att vi har en problemhund. Kanske har vi en hund med problem? Kanske skapar vi problem för vår hund? Kanske har vi problem, inte hunden?
I vilket fall så har jag problem med Tage och vet för mitt liv inte hur vi ska knäcka denna nöt. För medan jag tålmodigt kan träna honom i möten med barn eller i att åka buss utan att morra- lika svårt har jag att förstå hur jag ska få honom att sluta markera inne.

Han är inte kissnödig, vi går ut i tid och otid. Han får varje dag en långpromenad där han springer fritt, denna kompletteras med kortare rundor. Han dricker normalt och har inte börjat läcka i och med kastreringen. Han aktiveras, det gör de bägge två, tro mig.

Tage är ett kapitel för sig och har så alltid varit. Kärvänlig och mysig till tusen men dessvärre osjälvständig i samma omfattning. Han visar tydligt, med tassarna, hur han vill ha det och slokar med öronen när hans människor inte vill sitta ned och klappa. Han klättrar på ens ben för att få komma upp i famnen och slutar först när han blir tillsagd på skarpen. Tar väl en tre minuter innan klättrandet och gnyendet fortsätter. Taggen är herr charmknutte själv, uttrycksfull, framåt, spexig och lojal. Men lika mycket som han älskar sin flock, lika svårt har han för allt som faller utanför.

 Jag kan inte leva med en hund som pissar på bordsben, i sängen och på varenda matta. Min påhittighet börjar ta slut. Min lust likaså.

Gör mig förfärligt sorgsen att känna så här. Förfärligt sorgsen.




♥

Söndagsstek

Fick ett infall och bjöd över svärföräldrarna på Porterstek. Vilken fest, fantastiskt gott! Lägger in receptet i ett eget inlägg, det här kommer jag garanterat göra om fler gånger. Vi skålade i julmust och faten tömdes till sista smulan.

Dagen har varit varm, kortärmat ett måste och jag svettades likafullt. I går inhandlade jag vinterjacka och skor- då kommer värmen åter och det med besked.
I den skarpa solen syntes tydligare än önskvärt att vi levt till fullo den senaste tiden. Här skulle behövas en stor storstädning. Enda nackdelen med strålande sol. Nej, skämt åsido. Jag njuter av ljuset och ger blanka tusan i att gå här hemma och smådutta med en trasa.

Uppfylld av allt det härliga frågade jag kärleken om inte han kunde ta ledigt efter lunch i morgon och det gjorde han. Lutar åt att vi åker till havet, strosar och bara njuter en omgång till.
Även fast det tar emot lite och känns avlägset funderar jag på att plocka in klasar av vilda bär och frysa in. Perfekta att ta fram och göra julkransar av en dag när frosten gnistrar. För när minusgraderna väl är här bibehåller bären sin vackra färg och blir till ett smycke hela vintern lång.




♥

Hemtrevlig väldoft

Kvällen är sen. Njuter väldoften av en porterstek som stilla ska koka ett par timmar för att därpå vila i spadet över natt. Doften som sprider sig innehåller en blandning av porter, soja, timjan, enbär, svartvinbärssaft och lök. Känner mig sådär helt okej lat som det bara går att göra efter väl utförd helg.

På fredag är det invigning av stadens galleria. Vi har varit förskonade från det som dödat själen i varenda svensk stad som kommit i dess väg. Galleriadöden. Nej, nu ska jag inte vara sådan. Kanske vänder Kristianstad rådande trend? Jag älskar den mysiga stadskärnan med sin torghandel samt det faktum att det inte spelar någon roll om du åker in till stan en måndag förmiddag- det är alltid gott om flanörer.




♥

Inlagd paprika

Kommer glad i hågen hem för att kissa vovvar och dofta på den paprika jag i förra veckan la in. Du vet den härodlade? Ätttikslag, salt, persilja, mängder av skivad vitlök och rapsolja. Mumma att fylla köttfärsbiffar med, att servera till en vegetarisk wok eller äta som den är. Att bröstet fylls till bredden vid åsynen av himmaluat vet du ju redan.

Allt är enklaste lätt när markservicen fungerar i bägge riktningar. Vi må jobba i skift men mitt och Uffes lag är ett lag att räkna med!




♥

Lösryckta fragment

av: jan stenmark

Mycket sömn, mycket jobb och så en frukost på café. Mängder av tankar trängs i kö för bearbetning. Saker jag funderar på denna helg:

# Skatten sänks, med hur mycket var det nu?, och i samma veva höjs patientavgiften med 50 kronor. Lägg av! Betalar gärna skatt, hur sjukt underbetald jag än må vara.

# Behöver införa ny morgonrutin. Blir så deppig av att kicka igång dagen med att läsa om våldtäkter, misshandlade djur, kidnappade barn och cancer. Börjar bli ohyggligt rädd för cancer, jag som varit förskonad dödsångest och tankar på att hastigt och olustigt förlora en älskad.

# Följer två TV-serier; Dansk/svenska "Bron" och amerikanska "Homeland". Festlig stämning de dagar vi sitter redo för en timmes spänning. Bänkade i soffans famn, omslutna av mörkret och välkomnas av vinjetten. Därefter följer en ny veckas stilla klurande på vad det hela egentligen går ut på. Nonsens eller värdefullt? För mig värdefull vardags(för)väntan. Att inte i samma stund tanken når hjärnan kunna få det där jag suktar efter. Programmet sänds på söndag, punkt.

# Özz Nûjen censurerades i Skavlan. Norge klippte programmet en minut och arton sekunder kortare än den svenska produktionen. Fighten gällde Fremskrittspartiet, Nûjen vs Stoltenberg. Det väcker en rad frågor i mig. Är vi svenskar mer toleranta för åsikter som går emot högt uppsatta politiker? Vad stolt det skulle göra mig! Hade vi censurerat om Özz kommit i samma hetsiga diskussion med Reinfeldt? Vad ledsen det skulle göra mig! Gick Özz över gränsen? Gick de bägge över gränsen? Ska TV rent av få lov att innehålla äkta kontroverser? Eller ska vi nöja oss med Paradise Hotel? En del frågor är retoriska.

# Kändisbloggar gör mig på det hela taget mycket uppåt. Kändisar jobbar nämligen ungefär samma tider som oss i hotellbranschen. I kändisfamiljerna tar de fredgagsmyset på torsdag för att mamma giggar eller spelar in Idol på fredagen. Jag gillart, är ju så världen ser ut för många av oss! Samhörighet. Igenkänningsfaktor. Jenny Strömstedt är den som levererar hela paketet för hon skriver dessutom utomordentligt bra. Argt och glatt, uppåt och nedåt.

---

Ungefär så går tankarna. Snart har jag helg, då ska jag tänka resonemangen till punkt, sortera bort och arkivera.




♥

Parklek & vitt skilda känslor

Finns inget mer vardagsdeppigt än när kärleken kommer hem från jobbet en fredag, lagom till att eftermiddagen övergår i kväll. Då ligger jag nämligen i startgroparna för att börja min arbetsvecka- snacka om vitt skilda energier inför helgen.
Fast vet du? Hjälper ju inte att tycka synd om sig själv. Åkte istället in till stan och gick en solig runda i Tivoliparken innan det blev vidare strosande i allehanda affärer. Vet du en bra sak till? Inget shoppande.

Det kommer en måndag morgon och då är det jag som går avslappnat leende genom en vaknande stad. Även fast det inte känns så just nu så kommer det en måndag morgon.




♥

Vardagsrasismen

bilder från vårt besök på Fotografiska,
Pieter Hugo heter fotografen. fantastiska bilder!

Är först i busskön, sätter mig och slumrar samtidigt som andra resenärer väller in. Slår hastigt upp ögonen och förstår att varje plats behövs, flyttar väskan och makar mig längre mot fönstret. Bussen är äntligen i rörelse, jag har fått sällskap där jag sitter. Slänger ett trött öga över mina medresenärer och ser.

I en till bredden full buss sitter en man utan sällskap. Vissa står, vissa delar plats genom att sitta i famn. Två säten lediga. I mitten av dessa sitter en svart man. Bredbent, vilar underarmarna mot benen, tittar i marken. 

Har själv flyttat långt ifrån min familj men trots det aldrig upplevt att vara den enda olikfärgade. Tänk dig mig i Ghana- tjock och blek! Går det ens att föreställa sig hur det känns att vara hundratals mil hemifrån, vit och idiotförklarad. En sådan som ingen ser som viktig. 

Jag vill att du läser nedanstående, tar in det och aldrig mer drar ett rasistiskt skämt inför mig.

DO, diskrimineringsombudsmannen har svarat klart och tydligt på din fråga om varför man inte får säga­ negerboll!

Ordet neger är på grund av sin historia starkt förknippat med slaveri, förtryck och brist på respekt för människors lika­ värde.

Det går inte att göra jämförelsen med ordet finsk i finska pinnar eller vit i vitlök, de orden är neutrala.

Numera finns ett brett önskemål bland personer med svart hudfärg att slippa höra detta ord.

Att hävda att ”det har vi alltid sagt” håller inte heller. Värderingar förändras med tiden, och då brukar också språkbruket anpassas efter­ detta. Det kan ALDRIG ses som bagatell­artat att kränka en annan människa!

De flesta som använder ordet behöver inte ha rasistiska eller onda avsikter, utan det handlar mest om okunskap och obetänksamhet. Men även då sårar det.

Fråga dig själv vad som är viktigast; att använda ordet negerboll/neger eller att undvika att kränka en annan människas värdighet?

DO:s och min ståndpunkt är helt klar, ordet SKALL inte användas överhuvudtaget!

Jag skäms å det grövsta men reste mig inte. Det kommer jag göra nästa gång, var så säker.

♥

Blott en dag

jag lagar...

...kärleken plockar & diskar

Bara torsdag en gång i veckan. Lika bra att göra den ordentligt fin, eller hur?

Själv är jag superfin då jag fått trasslet till hår klippt och ryggen masserad- på ett och samma ställe. Min frissa har flyttat till Åhus och jag ångrar inte för en sekund att jag fortsätter gå till henne. Älskar mitt nyansade jag!

Sen kväll hade vi ännu inte inhandlat middagen men vet du vad? Utöver allergi finns inga ursäkter för att inte laga fisk. Kom hem med fryst torskrygg vid 19-tiden- middagen stod på bordet 55 minuter senare. På den tiden hinner jag prata med mamma samtidigt som jag "korkar upp" en box vin, tinar torskryggen, kokar mandelpotatis, ansar den färska brysselkålen, ångar densamma, saltar fisken, skirar smör, dukar och tänder ljus, steker filéerna i ordentligt med smör för att i sista minuten hojta till kärleken att middagen står på bordet.

Torskrygg serverad med mandelpotatis, brysselkål, skirat smör och pepparrot är godaste gott även fast det inte ser ut så av bilderna att döma.

♥

Kraftfull onsdag

smygfotat

strömmingen äts tillsammans med
mandelpottisar, gul lök, tunnbröd &
smör

önskar det fanns doftskärm!

Kraftfull onsdag där jag fått stor hjälp (hjärtligt tack!) av svärföräldrarna. De kom hit vid lunch och körde som överenskommet mig ur sängen för att bistå i projekt putsa fönster. Nej, jag sover inte till lunch annat än när jag jobbat natten. Nej, de lägger sig inte i vårt sätt att städa huset. Ja, de är snälla.
Vårt tre man starka lag var med kaffepauser inräknade klara i tid till att Uffe kom hemsusande från jobbet.

Då tog kvällens event sin början: Surströmming till middag!
Premiär för svärföräldrarna och jag måste beundra deras tapperhet och inställning. De åt utan att vare sig klaga eller rynka på näsan, vi bestämde tvärtom att det får bli en skiva om året hädanefter. Jippie, jag har mitt lilla surströmmingsgäng :)

Har dragit mig för att introducera denna rätt då jag befarat att det skulle fnissas och förfasas. Att delikatessen därmed bara skulle bli en plojgrej att skrävla om för andra skeptiker. Är lätt det blir så om man inte har ett öppet sinne. Finner mig ofta gråtfärdig när jag ser TV-program där rika svenskar blir inbjudna till en middag med lokalbefolkning någonstans i världen. Värdarna har lagat det finaste och godaste de har, kanske själva avstått från att äta för att ha möjlighet att visa dessa totala främlingar gästvänlighet. Och så sitter då den bjudne där och skrockar hånfullt åt det primitiva i det matarv de får ta del av. Ovärdigt och grymt. Finns hur många exempel som helst på det. Hoppas jag känt tacksamhet över gesten om jag blivit bjuden på grillad gräshoppa i Indien. Så är jag uppfostrad åtminstone.

Stod och tittade ut genom fönstret under tiden jag lagade middagen. Uffe pysslade med sitt, svärfar började energiskt rensa hängrännor, svärmor satt i vardagsrummet och bläddrade i en av mina tanttidningar med två vovvar i famn. I solen dansade mygg och ytterligare någon paprika börjar mogna. Sinnet var så där lätt som det bara blir ibland, uppfyllt av vår fast det är sen höst. Solen började gå ner och känslan bleknade i samma takt. Har svårt att uppskatta de mörka kvällarna, de begränsar mig.

Nu ska jag dricka kvällens femtonde glas vatten, surströmmingar är salta små rackare. Fast det är det värt!




♥

Höstskörd

skölja av & hämta in fler

vitlöken ville också gärna få komma in i värmen

får vi smaka?

Obetalbart att gå ut i sitt eget lilla land och skörda sen paprika. Håller tummarna för bildväder, finns tjugotalet gröna småpaprikor som behöver få mer tid att växa till sig. På torsdag, när jag är ledig, ska jag ägna dagen åt att lägga in à la farmor- godare finns tamejtusan inte! Har i vanlig ordning tappat receptet någonstans mellan mejl, min egen kokbok, handskrivna lappar och muntlig genomgång per telefon. Fast för att ringa farmor behöver en aldrig ta mössan i hand- hon älskar att dela recept.




♥

Spökskrivaren

Lilla Ulla aspirerar på platsen vid tangenterna. Har lovat att hon får börja blogga när hon fyller fem år eller när hon når upp till tangenterna utan att fuska genom att sitta på en kudde. När hon fyller fem har bloggen som medium säkert spelat ut sin roll för att ersättas av podar eller Twitter deluxe och hon kommer aldrig nå upp till tangenterna. Jag sitter säkert, haha.

Tycker bilden är hemtrevlig i all sin hast. Solen lyser in, det är färgglatt, korsordstidningarna ligger i en slarvig hög på bordet. På soffan den där panelgardinen som jag hela sommaren kreativt tänkt använda som löpare men som aldrig blev struken. Snart åker den in i skåpet för att kanske få hålla premiär till våren? Eller så var det ytterligare ett reafynd som bara var ett kap i tanken. Pinnsoffan är däremot ett fynd, för det är bara på loppis i norr en kan springa på en sådan för 100 kronor! Bilden av vallmon har min förra svärmor, fotografen, plåtat. Om jag minns rätt sålde hon den till sin son som i sin tur gav den till mig i födelsedagspresent.
Ett hem är levande när det tillåts byta färg såväl som hysa värdefulla minnen.

Skulle du se ett stavfel så är det nog Ulla som kommit åt tangenterna ändå! Tryckfels-Ulla.




♥

Tumme med vädergudarna

Vädergudarna vaknade sannerligen på rätt sida och bjöd oss på en dag med sol, knapp vind och perfekt temperatur för vandring, 15 grader på ett ungefär. Tunn tröja räckte fint för att hålla mig varm.
Målet för dagen var Söderåsens Nationalpark i Ljungbyhed. Finns olika områden att vandra i och vi valde Skäralid. Vår runda sträckte sig över 12 kilometer och då raviner skär genom backarna är lutningen bitvis väldigt kraftig- något som mina skånska ben inte är vana vid! Känns inte så farligt i kroppen nu efteråt men sista sträckan mot bilen gav mig skönt, hmmm, stumma lår.

Naturen var för dagen bedövande vacker, att grilla korv på pinne har aldrig smakat så gott, pyrdes in i en hemtam doft av brasrök och ansiktet, ja det hettar fortfarande behagligt av timmar i friska luften. Det är något visst med en heldag ute på upptäcksfärd, det är det!

Om jag finge önska skulle fler flanörer våga höra löven falla och lyssna uppmärksamt till den vishet som ryms i torra grenar. Kanske släppa mobilen och bara för en liten stund skippa skränet? Naturen är för mig lite vad en kyrka, eller för all del ett bibliotek kan vara för andra.

Låter bilderna tala för sig.




♥