Tillfreds jag

här ser jag staden vakna

bara jag som var pigg fredag morgon- toppen!

Veckan som gått har betytt mer jobb än det som ursprungligen stod på schemat- lycka att ändå orka knata direkt till gymmet och ställa mig på bandet som skänker mig sådan ro i sinnet. 47 minuter gick jag där och tittade ut över torget, drog upp önskemål för helgen och kände en frid som började i torson och spred sig till lemmar och huvud. Sorterade intryck, tänkte tankar till slut. Som att bli av med slaggprodukter- det här att lyckas tänka en tanke från början till slut.

Helgen är bara vår, något jag varit mån om och därför inte bokat in minsta loppis eller fika. Jag vill bräsera högrev, äta frukost med levande ljus och slungad juice, städa i trädgården, se på TV, måla en vägg och vara så nära kärleken jag bara kan. Och så vill jag till gymmet igen- på söndag.

Medan jag lagade gratinerad blomkål till middag hängde kärleken om tavlorna i kökets blå del. Brahmsen är med andra ord på tapeten! Lyser upp och gör mig glad.

Nu ett glas rött och så ett djupt andetag. Ska titta på Jills´ veranda där Kristian Gidlund är veckans gäst. Finns ingen jag hellre önskat få möta om så bara för en stund.




♥

Svårt läge, fast ändå inte

Jag kan älta saker i månader, tro mig. Som en konversation jag hört på bussen, en krönika jag läst i Metro. Ett ordval som skaver, en bild som gör detsamma. Otaliga är de skolor och sammanhang som berättar vilken skada sociala medier kan göra för eller, oftast mot karriärer. En gång fick jag själv den retoriska frågan vad jag tyckte var godtagbart att dela på till exempel Facebook. Kraftfulla råd, eller kanske snarare rekommendationer debatteras vilt.

Jag tycker inte det är okej att trakassera eller hota. Inte heller att är det okej att skjuta ärtor på duvor. Skulle jag mot bättre vetande skjuta ärtor på duvor så hade jag inte lagt upp det till allmänt beskådande. Tycker verkligen inte det är okej att dumpa avfall i skogen. Eller- det mesta som är olagligt är vid närmre eftertanke inte okej. Varken för min egen eller associerades image.

Men låt låtsas att jag helt öppet är med i en swinger-klubb? Eller att jag lägger ut bilder på min tatuerade snippa? Att jag är Sverigedemokrat? Moderat? Greenpeaceaktivist? Är vegetarian eller av rädsla vägrar vistas i solljus? Har en psykisk diagnos som ibland spelar oss alla spratt? Lever med en kvinna och två män? Tror på urkraften och därför dricker mensblod vid fullmåne? Att jag jobbar på bank men på fritiden knackar dörr för Jehovas?

Frågeställningen är löjlig och naturligtvis gravt inskränkande på individplan. Själv är jag inte alls sugen på att kliva tillbaks ett par generationer, ta hatten i hand, bocka och tacka. För är det inte så att vi alla istället måste bli bättre på att skilja på sak och person? Okej, han jobbar på bank men är tydligen även troende. Det ena behöver väl inte ta ut varandra?

En sak gör mig dock förvånad. Våra politiker måste ha blivit instruerade i hur viktigt det är att vara nära sina väljare, nära som i till exempel Twitter. Där uttalar de sig i egenskap av sitt yrke. Tycker det hoppar grodor till både höger och vänster och då kan jag bli matt för där hade jag ju velat ha en förebild!




♥

Att besinna mig

tavlan passar väl himla bra här? fast på väggen...

kärleken kom hem med en blomma
till mig- hortensia i finaste färgen ♥

vintergäck fotad i farten, denna mulna morgon

Tog med träningsväskan till jobbet även denna natt men lyckades övertala mig själv att inte spurta iväg och göra sönder det njutbara- typiskt mig gå från att antingen inte träna alls till att bara längta till löpbandet. Tittade längtansfullt åt gymmets håll när jag styrde kosan mot bussen fast passade också på att plåta de strålande Vintergäck som gjorde mig så lycklig i går morse. Fick gå snabbt, plåtandet det är min buss som står redo för avgång.

Väl hemma tittade hundarna på mig med en trött suck, gav mig varsin slick och gick raka vägen tillbaks till sängen där de kurade ihop sig som två nystan, rygg mot rygg.
Jag är sugen på att hänga den där tavlan som ligger på köksbordet. Har plockat, donat och rensat (så smått) de senaste dagarna, tror det är våren som är redo att flytta in.




♥

Vintergäck & kringla salt

solen i ögonen, efter nattjobb &
skön träning

Nytränad, svettig och alldeles lugn. Solen värmer ordentligt, hade en kvart att njuta innan bussen tog mig hem till byn. Värmande sol, en salt kringla i näven och på gräset några meter bort flockande Vintergäck. Oslagbart! Åtminstone till nästa gång något fullständigt tar andan ur mig...

Har varit modig och ställt mig på ett löpband. Min skepsis var stor men plötsligt styrde benen kosan och vips stod jag där och pillade på knapparna. Alla som känner mig vet hur jag ogillar, nej oftast låter bli att prova nytt i ett rum med andra människor, det avskräckande i att inte veta hur det går till.
Visar sig att jag älskar bandet och skulle vilja börja varje morgon på samma sätt; ställa in hög lutning, gå i min takt samtidigt som jag ser ut över Lilla Torg och hur staden vaknar.
Lyxigt att gå bara för mig, utan hundar eller tider att passa.




♥

Lita alltid på en svan

blev serverad den perfekt slungade 
juicen; apelsin, morot, kiwi, ingefära 

våga tro att ibland öppnar sig en dörr

promenadlycka

ser du gun-gun som väntar på oss?

pelargonbebisar

dammig brahms

Solen skiner, det är varmt och i Skåne är det vår sedan en vecka tillbaks. De alldeles naturliga vitaminpillren kommer tätt och även fast jag inte orkar ta till vara varje liten stund gör jag mitt bästa att hänga med.
Ser skönheten i dammiga tavlor såväl som i sticklingar av pelargon. Större kraft kan jag inte kräva av vare sig mig själv eller våren.

I gräsmattan pockar snödroppar och krokus på samtidig uppmärksamhet. Svanarna stannade till på grannåkern ett par-tre dagar, för två veckor sedan. Jag var rädd att de förhastat sig men tydligen inte.

Nyvaken och lite förvirrat ringrostig. Fast jag tar vem som helst i armbrytning, det är jag säker på.




♥

Sjuk förvaring

Vi människor pratar ofta om förvaringsmöjligheter. Jo, det gör vi visst!
Känner behovet av fler garderober, skåp och rum. Är dessvärre inget undantag själv. Fast är inte något fel? Börjar känna att jag nästan har mer förvaringsbehov än behov för plats till mitt fysiska jag. En överdrift, vi bor två personer i ett ganska stort hus. Men nästan sant- jag går trots stor livsyta och funderar över förvaring. Läser om förvaring, det finns som rubrik i nästan varje magasin. Serveras lösningen på den perfekta förvaringen gång på gång. Får tips om hur jag får bättre förvaring. Hur jag effektiviserar min förvaring. Var jag hyr den mest prisvärda magasineringplatsen eller hur jag bygger den bästa förvaringen själv. Fast ska jag bygga så krävs så klart material och maskiner som också ska förvaras vad det lider. Tänker jag.

Kreativiteten för förvaring av ting är långt högre och på ett mysigare plan än när det pratas om omhändertagande av våra gamla eller barn. För då är det som riksbekant bara att öppna en skrubb och trycka in så många individer som godtyckligt ryms. Vi förvarar faktiskt våra gamla och våra barn medan vi skapar trivsamt rum åt döda ting.

Parallellen bara slog mig så här efter promenaden och innan damernas andra åk. Det är sjukt på riktigt.




♥

Färgen i dagsljus

Kökets matdel känns som ny! Från piggt grönt till sobert blått- skönt med förändring.
Om några få timmar kommer en kompis över på middag, dags att sätta lite fart, har inte ens köpt hem maten ännu...

Fy fasiken vilken gåshud när svenska damerna tog stafettguld! Oslagbart imponerande.




♥

Tiden är knapp men jag finns här

nu äter vi!

oxe, bea, sparris & råstekt potatis

buketten från farmor & köket under förvandling :)

Alla ♥-dag och jag har varit överallt och ingenstans. Kommit hem tidig morgon, vaknat till sol, promenerat långt, fått bestämma färg till köket, varit svimfärdig av trötthet och intagit en wrap på stan. En wrap innan den romantiska middagen införskaffades. En timme i kö, sedan mer kö och fötter trötta.
Jag har kockat, kärleken målat om köket...

En dag full av ALLT.

Bästa känslan; blombuketten från farmor som ville gratta på kärleksdagen. Hon hänger med i "nymodigheterna" och har så alltid gjort. Stolt barnbarn!




♥

Hur var det nu?

Har jobbat den gångna helgen. Fredag, lördag och söndag.
Under morgonens hemresa funderade jag kring begreppet markservice. Över hur andra delar upp sysslorna. Om de delar? Eller om vi alla tror att vi delar? Är det ens viktigt att dela? Och om så; bör det göras som en dragen linje, eller över en period? Visst klingar ordet markservice som att det gagnar mannen? Försvinner inte en del av magin i en gåva om vi upprättar ett "kontrakt" som reglerar delandet? Borde allt delas på milimetern? Och pratar vi alla relationer?

Älskar att jag under de helger jag jobbar får middagen serverad. Kläderna tvättade och vikta. Att Cola köps hem och ställs på kylning. Att jag har ro att läsa 300 sidor i en bok. Att jag tar min dusch i renskrubbat badrum. Har ett soffbord att slänga upp trötta fötter på- för vovvarna är ju promenerade. Inget praktiskt bekymrar mitt trötta huvud, inget tynger min redan ansträngda kropp. Att endast sömn, lust och plikt styr.

Och när jag är mitt-i-veckan-ledig försöker jag göra samma för min älskade. Såklart. Grejen är bara den att kvinnor inte verkar få vare sig ta emot eller ge. Tar jag emot är jag slö och känslokall- en avart. Ger jag är jag bakåtsträvande och en direkt fara för feminismen- en avart.

Var det så här jämställdhetstänket var tänkt? tänker jag innan det är dags att plinga, kliva av bussen och knata hemöver.




♥

Kammusslor ♥

I lördags åt vi helt improviserat något så vansinnigt gott; kammusslor. Testa gärna som en förrätt, själv längtar jag fånigt mycket till nästa smak.

Kammusslor, förrätt, 4 personer

x 4 st kammusslor (frysta blev det för min del)
x ca 5 msk rumsvarmt smör
x 1/2 dl hackad, färsk kruspersilja
x 1 klyfta vitlök
x 2 msk fin(fin)hackad charlottenlök

x salt, peppar

1. Finhacka all lök
2. Hacka persiljan
3. Rör smöret mjukt och blanda i lök och persilja
4. Värm en stekpanna, när het lägg i kryddsmöret och låt smälta
5. Stek musslorna i max 90 sekunder på var sida, glöm inte att salta & peppra
6. Lägg upp och ös över det i pannan, brynta smöret

Klart att servera!

Gudomligt gott, förvånande snabbt och så enkelt. Helt klart värt varenda krona. Själv är jag såld för all framtid. Våga prova vettja!




♥

Vårens första dag

... och jag vill va´ med, och jag vill va´ så med, så att jag kan se, se att jag är en del av allt. Kom våren kom skratten! - Laleh



Cykelvägen in mot stan är röjd och i tisdags gjorde jag och trogna följeslagare en skön vandring mot densamma. Hann nästan fram innan vi mättade och belåtna blev upplockade. Aaaaaaah, jag bara känner hur allt vänder till det ljusare för var dag som går. Fantastiskt fantastiskt.
För en vecka sedan behövde jag reflex när jag gick hem om morgnarna. Nu behöver jag bara sluta le så fånigt...




♥

Mjölkvit måndag & kravet att inte bli uppsökt

matchande

mjölkvitt

varmt

Byn är inbäddad i mjölkvitt och det är onekligen annorlunda med frostiga buskar samtidigt som temperaturen känns vara en bra bit över nollan. Så långt ögat ser är dimmigt trolskt. Lite så där att jag undrar om jag sover eller är vaken. Lite sådär att jag slipper ytterkläder när hundarna bara ska kissas.

Började dagen med hundskall då någon knackade på dörren. Visade sig vara en som ville dela med sig av "världens äldsta bok", som han själv uttryckte det. Jag har (åtminstone) en blind punkt och den är religion. Vänligen kom inte oinbjuden, till mitt hem i det ärendet för jag går i taket.
Jag är inte troende, jag ogillar sammanslutningar som dikterar villkoren för en grupp, jag vill inte ha vägledning- särskilt om den förekommer mig. Valde att inte konfirmera mig, mitt livs första ställningstagande. Fast det förstod jag långt senare. Ett ställningstagande jag aldrig ångrat.
Jag tycker att religion är förtryck, fegt hukande, kuvande, gammaldags och förenklande.

Vänlig, känslosam, uppmärksam, ställningstagande och omtänksam tänker jag fortsätta vara.




♥

När blåst & snöfall bildar gäng

söndag

fredag

fredag

Nu är den snart ett minne blott men vi fick vinter för en kort period. Vallarna längs vägen in mot stan var riktigt mäktiga. På höger sida av bild två är det normalt sett också en åker och där driver det alltid något vansinnigt. Så, till Skånes försvar kan väl sägas att även 30 centimeter snö faktiskt kan ändra vägbilden på nolltid. Vid fototillfället var det blidväder, vindstilla och uppehåll men så ser det ju så klart inte ut när blåsten och snöfallet bestämmer sig för att bilda gäng!




♥

Sköna söndag

Har nästan hela söndagen kvar att förfoga över men känner mig så redo för ny vecka. Visst är det skönt när ledigheten ger en den laddningen? Så där att när måndagen kommer är det med lätta steg och tron på att kunna göra små vardagsunderverk jag går den till mötes.
Solen visar sig lite blygt och under frukosten, i ett ljust kök där tulpanbuketten pryder bordet kändes våren rasande nära. Snart, snart är även kvällarna våra.

Nu ska jag ta mig in till staden, promenera vovvar i snöslasket och köpa mig ett par byxor. Gymkort är på G. Resa till Stockholm bokad till i slutet av mars. Energin tillbaks efter januaridippen.
I går köpte vi en påse med Lotto, V75 och Triss. Ett rätt vardera på de två förstnämnda. Trisslotten åt lilla Ulla upp. Tur i spel är månne det enda helgen saknat.




♥