torsdag, september 27

Början, avslut- lunch?

Många njuter i detta nu av sin morgon, jag av min kväll. Sådant är livet i övrigt också, bara omständigheter som skiljer oss åt. Same, same but different.


solstråle i köksfönstret


Ord som "mångfald", "solidaritet" och "välfärd" har jag hört användas så ofta och själlöst att de tappat all betydelse. I grund är de fantastiska. Dags att sluta missbruka vackra ord och istället nära dem ömt i jag-vill-vara-en-bra-människa-agerandet.

Väl hemma på min gata och min uppfart log jag överseende åt att grannen placerat ställningen väl synlig. Den som med fördel används när den gigantiska häck som skiljer våra tomter åt, ska klippas.
Vi trivs verkligen med våra grannar. Rejäla, vettiga, trevliga, stillsamma och pensionerade djurvänner.
Är väl bara vad gäller just frisyr på häcken och dess betydelse våra prioriteringar går isär.
Om jag kunde skulle jag tala om för dem att vi inte har tid. Just nu. Vi hämtar stenar, bygger, målar, fyndar på second hand, sopsorterar, jobbar, lagar vår egen middag, färdigställer de gästandes rum och tar oss någon liten stund framför TV´n.
Häcken får därmed ta en nummerlapp, precis som alla andra. Liksom.
Men eftersom jag sover när den pensionerade grannen påtar i trädgården korsas våra vägar sällan.
Kanske därför som det hemma på min gata och uppfart står en ställning och väntar uppfordrande. Samt en häck till hälften klippt.

God natt!



fredag, september 21

... och det blev en vacker dag

"-vad vill du egentligen jag ska göra?"
(tanken var att visa upp stor burk och vas jag inhandlat hos
erikshjälpen)

åhléns senaste tilltalar vintersidan i mig

speglingar

matte, ta en bild på mig istället för det
där tråkiga lövet

del av skolplansch

nytt i vardagsrummet, helt & hållet tack vare min käraste.
den samme berättade för mig att man med fördel
använder blixt vid knepiga motljusbilder, ett tips jag 
gärna delar här!


Har skakat av mig gårdagens frustration men inte hunnit ikapp på det personliga planet.
Fast besluten att lösa problemet är jag stolt över att denna dag ha gjort just så på ett aktivt vis. Först efter att jag påmint mig om att jag inte dör även om någon skulle visa ilska tog jag upp den där luren. Strongt av mig, tycker jag!

Igår lagat stek med pressgurka, kantarellsås, brysselkål, gelé och kokt potatis, idag trillat köttbullar som inom kort serveras med pepparsås och köpepasta.





torsdag, september 20

Betyg: klart underkänt



Vill inte vara den där personen som målar allt i skimrande rosa för att framhäva mig själv, slippa konflikter eller tillfredsställa andra. Leker aktivt med tankar för att trivas med mitt liv. Tid för kärlek och tid för naturen är riktigt viktig, tid för matlagning likaså.
Är oftast glad, pigg och uppmärksam på de stora små detaljerna i vardagen. Finns många hur många småsaker som helst att förundras över. När bröstet fylls av fnitter och stolthet vet jag att jag håller stadig kurs mot glädje.

Men.

Denna dag har varit absolut värdelös från morgon till eftermiddag. Nonsens.
Har därmed tankat noll energi på vad som skulle ha varit min lediga dag.
Snart drar en ny arbetsvecka igång och jag är urlakad. Ligger på noll men ska orka/ vilja/ kunna ge hundra procent. Toppen. Verkligen.
Fungerar inte utan bränsle och då får alla konsulter i världen säga vad de vill.

Lite respekt för individen vore önskvärt.









fredag, september 14

Bjöd kärasten på lokal

... & han stod för notan. Jämställdhet råder.


fulländat

gun-gun fastnar alltför sällan på bild,
här stolt hemkommen med ännu ett byte


Proppandes mätta efter intag av asiatisk buffé orkar ingen av oss göra ett jota till. Vi som hade storslagna planer för resten av kvällen; bära möbler och se till att gästrum nummer två blir ett vilsamt sådant, får se oss slagna.
Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag att vara ute i god tid. Göra undan saker direkt, vila efteråt.

För övrigt kan jag tacka min lyckliga stjärna för att jag inte känner ett springande behov av större läppar, kryssning över de sju haven eller helkroppstatuering. Sedan bilen tvärt dog i början av sommaren har nämligen strömmen av trasigheter varit ganska strid. Rent materialistiskt, tack och lov.
Vad kan då vara värre än en arbetsgivare som betalar ut lönen en ledig fredag? Förstår de inte att ledig fredag lockar till spontana inköp av strunt? Är det verkligen försvarbart? :D
Mitt förslag vore istället ett tillägg i kollektivavtalet som sa att "om datum för löneutbetalning infaller på en ledig fredag så framflyttas denna, av ren välvilja, till närmaste vardag."

För dig som inte följt den norsk-amerikanska serien "Lillyhammer"- ge den en chans. Jag ska se ett avsnitt i detta nu, riktigt bra.

Trevlig helg & håll i plånboken!



torsdag, september 13

Vad är det som skrämmer?




Vad tusan är det förresten med den stora tidningen som inte vill kännas av hen?
Det är ett ord. Ett ord för framtiden. Men bara ett ord.
Har ni inte bättre saker att lägga ert krut på? Hur tusan hanterade ni högertrafiken, den nya tronföljden, eller samkönade äktenskap? Lägg av.
"Dagens Nyheter har informerat sina medarbetare att ”hen” inte får användas i nyhets- och reportagetexter eftersom ordet kan framstå som politiskt, skriver dagensmedia.se."

Själv klankar jag på annat som till exempel "ljus hårig flicka" istället för ljushårig flicka. Meningen blir ju en helt annan och det ser inte riktigt klokt ut!
Vad gäller särskrivningar är klanka förresten fel ord, jag stör mig så mycket att det kliar i skinnet.


♥ 

Mycket arbete & ännu fler tankar

lillan

hemma i byn en söndag i september

naturen slår allt vad gäller mönster,
textur & färgsättning

både vallmo & blåeld blommar än, lupinerna hemma
i gamla trädgårdslandet likaså

promenadlycka

"ny" säng vars slutdestination är gästrummet
200 kronor på blocket

en av promenad-kompisarna

framtida blomsteräng

 & en till...

Tre dagars ledighet är över och jag har ont i hela kroppen. 

Främst ont i ena armen. Där har jag helt och hållet mig själv att skylla.
I min iver att skapa ordning baxade jag nämligen, mot bättre vetande, upp den kasserade diskmaskinen i famnen för att bära densamme från förråd till uppfart. Lyckades fint en sisådär tio meter innan maskinen gav vika. Gjorde ont och mig ordentligt blå.
Hen vek sig först vilket betyder att jag är hårdare än metall.

Måndagen innebar för min del slö förmiddag i sängen innan kärleken ringde och berättade att det var varmt, varmt ute. Jag som frös, kände mig hängig och var trött öppnade ytterdörren med misstänksamhet bara för att slås av den där hettan som både övermannar och gör en lycklig när man reser från Kiruna till Grekland i juni. Ögonblicket när man kliver av planet, du vet. Hett. Doft av asfalt. Häpenhet i september, hemma i Sverige!
Raskt på med kläderna för att promenera både snabbt och långt med lillan. Avslutade med ett kettlebelle-pass i det gröna. Var rent yr när jag väl kom i skugga och kunde ösa i mig vatten.
Samma morgon, när jag slöade, var jag först att ringa på den annons som löd "kullersten bortskänkes mot avhämtning". Så snart Uffe kom hem bar det därför av för att lasta sten i det oändliga...
När mörkret sänkt sig var vi trötta och skitiga bägge två. Fast en stor hög kullersten rikare, förstås.

Men all sten var ännu inte lastad, trädgården och hemmet ville ha sin omvårdnad och snart får vi övernattande gäster. Livet ger mig träningsvärk, gött nog.
Att bo i hus är härligt och tänk så mycket motion vi får på köpet.



lördag, september 8

Kan jag få stå över?

bild lånad från www.mio.se
fin matta :)


Ont i ögonen, däbbi däsan, frusen.
Inte okej.
Trött är jag också.

"Morgondagen inställd på grund av bristande intresse" känns tråkigt nog passande.

Gnällkvoten fylld för ett tag framöver, hoppas ni inte tar skada.

fredag, september 7

Vi lever inte länge nog...

... för att rätta till allting de de gjort. Mot dig. 

sovrummet har äntligen fått en
taklampa, 50 kr, loppis

gratis konstutställning

älskar att laga mat!

här i finns vår blivande trädgård, hoppas jag...

att anlägga en blomsteräng


Lyckan och känslan av frihet bor innanför bröstbenet.
Har först sent i livet förstått att jag tycker mycket om september månad. Uppskattar den rent estetiskt, för den syrerika luftens skull och för att sommarens mer euforiska tillvaro ersatts av en årstid som nog speglar mig som person bättre.

Naturen är full av skatter så här års; bär, svampar, motiv, syre som renar tankarna. Den annars ganska hårt trafikerade gamla banvallen där jag och Ulla knatar varje dag ligger, till min glädje, öde. Går helst i egna tankar pratandes för mig själv och med de djur jag möter längs vägen. Brukar mest vara hästar, får, och fåglar men en och annan gång bryts vardagen av ett rådjur eller de tydliga spåren efter vildsvin.

Vi lever i ett vackert, fridsamt land. Tänker mycket på de som inte har mat. Som kanske aldrig har varken tid eller möjlighet att få strosa i skön skogsmiljö. De som haft lite otur. För det är just det det handlar om, livslotteriet. Ingen självklarhet att du eller jag skulle födas här och nu.
Dagar när jag känner mig trött på ekorrhjulet brukar jag ganska snart dra mig till minnes att ja; jag bor i ett stort, naturnära hus tillsammans med mitt livs kärlek, att vi bägge två har fasta jobb, att vi råkat födas i ett land som tillåter att vi tycker och tänker som vi vill, att vi har råd att hålla oss med en bil som tar oss till nya platser, att vi aldrig skulle ha problem att köpa mat, att himlen ofta är blå och att jag, om jag hade den önskan, skulle kunna gifta mig med en annan kvinna eller rösta på valfritt parti utan att bli stenad till döds.

Vår lilla Ulla är snart fjorton månader.Vägde henne igår; 2216 gram. Liten, liten blivit större...

måndag, september 3

Likt en bedragen kvinna

... vägrar jag inse det uppenbara. Vill inte släppa taget. 



grannens fru dahlia blommar
 som vackrast



Fåglar i formation, ett nytt bett i den luft jag om morgnarna andas, glädjen som väcks när jag ser en mygga, kalla vovtassar på magen, önskan att tända lampor redan innan klockan nitton, avsaknaden av loppis-skyltar längs vägarna. Sockor och kofta och husmanskost och en önskan om nya plantor i krukorna här, ute på gårdsplanen.

Samtidigt långa eftertänksamma stunder betraktandes de himlens nybyggare som nu gör sig redo för att dra mot varmare trakter. Orkens och modets tid.

Hösten är här och vemodet med den. Jag trivs.

I kväll hämtar vi hem en gammal säng... 






lördag, september 1

Tre systrar

... har glatt oss med pratigt besök. 


favorit näst efter pionen

hall

(loppis) litografi som jag vill veta mer om
-matte, du stör, typ



Solen har varit på sitt mest generösa humör denna lördag, gav oss till och med tillfälle att sitta ute och äta middag. Hur kommer det sig att maten smakar bättre ackompanjerad av sol och frisk luft? Kan det vara så att allt har med inställning att göra?
Känner mig trots allt roligt något tom och som att dagen farit för fort fram. Typiskt lediga lördagar.

Innan vi flyttade till huset var jag rädd att jag skulle sakna lägenheten, stan och framför allt kvällspromenaderna bland de många vackra husen. Händer i själva verket inte ofta men denna kväll hade det varit mysigt att bara kunna stiga ut på gatan och knata en runda. Inte samma sak att ta bilen in, vet inte varför.

Dags att göra ett ryck med den sista disken efter de tre systrarnas besök och kanske spika upp en tavla?
Än är det lördag, än ska här mysas, basta.




P.s Fått en fråga angående bilderna på bloggen. Samtliga är mina egna om inte annat speciellt skulle anges. Sedan ett par veckor tillbaks fotar jag med en Nikon J1, kameran som överträffat alla mina förväntningar trots sin ringa storlek. D.s