Får en tipsa?

finns det en strimma sol så hittar de den

lite sådär var det tänkt

en hel ugnsplåt fylld av broccoli, blomkål & vitkål-
på med lite olja & havssalt, rosta & våga
låta dem bli lite bruna...

rostas är en gravt underskattad bit av rostbiffen,
mer smaklig än oxfilé om du frågar mig

älskar paprikasallad på burk, gärna den billiga av märket
"eldorado", erkänner. en fin smakhöjare i allt
från tonfisksallad till pizza, rullader, sås
& kryddsmör, sistnämnda var ett annat
av gårdagens lyckade experiment

tillbehören till köttbiten; rostad kål,
paprika- & vitlökssmör & stekt rödlök
kanongott!

Är det någon mer än mig som får slattar av grönsaker kvar i kylen? Tänker varenda gång jag skär buketter från det där blomkåls- eller broccolihuvudet att jag ska komma ihåg resten. Och så gör jag det, fast allt som oftast två veckor för sent. Känns rent utsagt förjäkligt att slänga mat och blir irriterad mig själv varenda gång det händer.
Efter gårdagens utflykt till havet hade jag verkligen inte möjlighet att göra någon planerad storhandling, inte med vovvar i bil som ju snabbt blir varm i solgass. Sladdade in på parkeringen, sprang in i affären, ryckte åt mig ett kålhuvud av var sort och så fick det vara bra. Jag improviserar ihop det, tänkte jag.
När det var dags för middag bestämde jag mig sonika för att laga till hela rasket på en gång. Funkar lika bra till en köttbit, som igår, som till lax eller isterband. Isterband får det bli idag.

Däri består mitt tips. Laga allt på en gång så slipper du somna med ett broccolihuvud av dåligt samvete under kudden efter att resten hunnit bli dåligt…




❤️

Stackars rika flicka

idag vid havet

fridfullt

mycket att dofta på

den gamla ålaboden

ska bli höst i krukorna

gjutjärnsurnan ska helst stå så jag
kan njuta den från köksfönstret…

sådär nöjda var vare sig jag eller kärleken
när vi vaknade arla morgon

Vaknade för sent, efter en fruktansvärd natt. Buhu. En som kom sig av att de täcken vi nyss införskaffat kändes som en tegelsten mot kroppen. En icke andandes tegelsten. De kändes fantastiskt sköna där vi klämde och kände i butiken för några veckor sedan. Sköna men lite för dyra. När vi väl hade råd att köpa dem  berättade expediten vänligt att de skulle komma på rea (halva priset) några dagar senare och erbjöd sig att lägga undan dem. Fantastiskt snällt, eller hur? Så, hem kom kärleken igår med täcken som har en garanti på tio år och som jag helst inte vill genomlida en natt till i. Ber den stackars rika flickan tänka på frysande flyktingar men täckena blir inte behagligare för det… Nuvarande versionen av mig är bara inte bättre än så.

Vad gör väl en dålig natt när solen orkar lysa över en, ännu en dag? Själv är jag ledig och med bil så här har körts till havet för långprommis, till mataffären, till plantskolan och till en loppis. Känner mig alldeles utschasad och de andra två musketörerna sover gott i en av vardagsrummets solstrimmor.
Är som en evighet sedan jag kände sand under fötterna och hörde vågorna, den mentala återhämtningen vid havet är oslagbar. Något att komma ihåg att ta tillvara även en solig dag i november, fast då gärna med skorna på. Denna dag började Tage groffa lyckligt redan långt innan jag stannade bilen vid havet och bägge vovvarnas lycka var påtaglig när de äntligen fick sand även under sina små tassar.

Nu ska jag slänga de förbaskade täckena i tvätten och håller tummarna för att de skärper till sig. Därefter ska jag slänga mig själv i tvätten och hoppas att jag skärper till mig!




❤️

Kärlek i Kivik

jessica ❤️ uffe
i dagens hasse-hav

Idag, för sju år sedan förlovade vi oss. Har inte ångrat ringbytet en enda dag- en snällare, renare och mer anständig människa att ha vid sin sida får en leta efter. Vi gör allt vi kan för varandra och det är aldrig en uppoffring. Vi gör det på olika sätt men Uffe är viktigast av allt och alla för mig och jag känner att jag är densamma för honom. Vi väljer varandra om och om igen. Vilken förbaskad tur jag har!

årets äppel-tavla är spektakulär!

rosorna blommar

gästgiveriet i brösarp´s
äggakaka går inte av för hackor!
har längtat ett år...

mumma på papptallrik

vackra kivik

äpplen i långa rader

mysiga gränder 

en blir törstig i solen

publikhavet inför hasse!

Fick en liten tår i ögonvrån där jag stod i ett folkhav, i lilla Kivik, lyssnandes till Hasse Andersson. Som i ett akustiskt nummer hyllade skånskan och jag förstod (nästan) vartenda ord. Eftersom min älskade som stod intill ju lärt mig nödvändigheterna. Hasse sjöng "Klydde-röv och löjnhals, illbatting är mög. Ålahuve, fubbik, örnastötta det är ög. Snor-tocke, buga-elling ente nåt å ha traderöv å ännaklämd är ingenting å va…." Solen sken från en klart blå himmel, barn och vuxna sjöng med i texterna och som grädde på moset nästan tjugo grader varmt. Vilken present på vår dag!

Som du kanske förstått gick årets Äppelmarknad av stapeln i Kivik och den är bland det mysigaste hösten har att erbjuda, tycker jag. Äpplen i långa rader, blandad publik, massor av lokalproducerad mat och en del marknadsstånd. Sitta ute och äta, musik och hygge. Något år har vi fått parkera kilometer utanför Kivik och i regn traskat in till hamnen, andra år, som detta, hittade vi finfin plats mitt i smeten. I solsken som fick människor att kasta koftan och traska omkring i linne eller sätta sig i skuggan för en stund. Såg en dam med blänkande ny dunjacka av dyrt märke, jag och kärleken log och visste att svetten rann längs ryggen där hon gick för att visa upp sitt nya höstplagg. Folk, alltså.

Rosorna blommar vackert, musiken ringer ännu i öronen och om bara ett par timmar sänds första avsnittet av Bron III. Vem kan önska sig en finare och mer kärleksfull dag?
Önskar jag kunnat visa den vackra färden till och från resmålet för dagen. De lurviga kossorna på Brösarps backar, den lilla vita kyrkan mellan åkrarna, lockiga fårryggar i havet av rödklöver, bilköerna, äppellundarna fulla av ätmogen frukt och havet i horisonten.

Nu du, ska här skålas i riktig bubbel och ätas rester sedan gårdagen undertiden vi högaktningsfullt väntar på vinjetten...




❤️

Äntligen familjetid

två delar pyttekorg

lönen är här! ;)

nytt på loppisfronten, en jätteurna
i gjutjärn...

svärmor lyxade till en sen kväll med äppeldessert

När veckan är lång och avslutas med något migränliknande till huvudvärk så vet jag att jag lever. Var nödd att gå hem tidigare från jobbet igår kväll då det huggande i huvudet fick mig att stundtals kräkas. Överjäklig värk mitt i lönehetsen, glad att jag klarade några timmar och glad att jag har kollegor som ställer upp när det behövs. Kom hem vid 19 på kvällen och låg likt en död till tidig morgon när väckaren ringde för en ny chans i ringen. Idag är en annan dag, en där jag mår mycket bättre. Vilken tur!

Människor blir euforiska när lönen når kontot. Istället för att köpa ett hekto kokt skinka vill hen ha två hekto Pata Negra och Tryffelsalami. Istället för fem kycklingvingar blir det två kilo kamben. Fullt upp i min bransch med andra ord.
Inte är jag bättre själv, så snart jag bytt om till civila kläder bar det av upp på stan för att köpa mascara, bättra på höstgarderoben, köpa den där boken och hänfalla till rent spontana inköp. Denna gång ett set målarpennor som jag kan färglägga med. Panduro hade ju 25% rabatt på hela sortimentet, lockar hjärnan samtidigt som förnuftet vet att jag just blivit lurad att köpa något jag kanske faktiskt inte verkligen behöver i detta nu… Det ska vara färgglatt att leva, resonerar jag.

Nu ska jag ägna mig åt familjen, vi har inte setts mycket under veckan som gått! I morgon blir det en hel massa bilder, det är våran dag...




❤️

Alls inte dumt

Bestämde mig för att ta begreppet "ledig dag" bokstavligt och har bara gjort saker som får mig att må gott. Läst bok, surfat på auktionssidor, lagat mat, ritat och dukat fram en romantisk festmåltid lagom till kärleket kom hem från jobbet. Måndagar behöver vi väl alla extra flärd? Och fina servetter? Tända ljus? Bubblig cider från Kivik? Ja, det vill jag påstå.

Oxind kan vara en del av himmelen. Serverade rödvinsås, smörstekta champinjoner, stekt tomat, haricot verts och ett potatismos smaksatt med tryffel till köttet. Hittade på hejvilt men tycker det är en kombination som fungerar fint såväl smak som färgmässigt. Mer oxkind åt folket, det här gör vi om!




❤️

Onda ögat & ljuv doft

spännande att prova något nytt
i långkoksväg

oxkind som ska vila i marinad över natt

frusen tage ger mig onda ögat,
fridstörare med kamera

Började dagen med ett bubblande skratt som liksom inte velat ge med sig. Tog det med mig till jobbet och som vanligt flög timmarna både snabbt och lätt. Orsaken till mitt skratt? Dagnys blogg, läs gärna hur och vad krutdamen skriver om. Ordentligt rolig på ett lågmält och något ironiskt vis. Jag ger ett exempel genom att citera 103-åringen:
"Jag har kommit på mig själv att ofta använda gamla talesätt när jag pratar eller skriver någonting. Man skriver t ex envis som en åsna eller dum som en gås. Att en åsna kan vara envis eller trilsk kan jag vara med på, men gåsen är långt ifrån dum. Jag har läst någonstans att det var gäss som räddade livet på Martin Luther en gång med sitt kackel. Att de sedan blir slaktade och uppätna är bevis på ett annat talesätt nämligen att otack är världens lön."
Hur kan magen göra annat än att okontrollerat skutta och det tyglade skrattet ersättas av bubblande frustande grymtande asgarv? Själv är jag ovan och blir generad av det otyglade. Ska fortsätta läsa Dagnys blogg och låta skrattet komma i valfri skrud.

Är ledig i morgon och har förberett en festmåltid.  Oxkind som först ska marinera över natt för att sedan långsamt stekas i crock-poten. I timmar. Kinden ligger i sin skål och doftar förföriskt av rosmarin, vitlök, timjan och rött vin. Kommer bli mumma...




❤️

Lite så här...

gulnande?!

havtornsbladen & stammen har en
vacker färg som bryter av

fria syskon läser dagstidningen &
jag får ta av tunna koftan i värmen

vramsån vildvuxen

liten ulla njuter

än blommar det

dagens frukostbord med kvällsplanering

kärlek på restaurang

i väntan på bio

tycker om väggdekoren

kvällens stros runt stan

lilla torg

… har jag haft det.

Vid frukostbordet smiddes planer för kvällen. Date night! När jag slutat för dagen tog jag en dusch innan kärleken hämtade upp mig på jobbet för asiatiskt, enkelt till middag. Lyxigt att komma ut från arbetet väldoftande, med ännu blött hår och stunden senare sätta sig till bords. Lät mig väl smaka vill jag lova! Hade gott om tid för mat, prat, stadspromenad och godisköp innan sena bion började. Ett himla mysigt avslut på en hektisk lördag. Och vi var äldst i publiken igen- Maze Runner 2.

Behöver få mitt huvud att i förberedande syfte förstå. Att hösten är här, snart kommer det vara mörkt på riktigt. I min landsände känns det inte så utan jag går fortfarande i klänning och kofta dag som kväll. Och svettas. Får ibland hårda uppvaknanden, som under promenaden ovan. Gult på träden, vad nu? Och så minns jag… Hösten är här, redan långt gången, snart kommer det gröna tappa all färg, molnen dra in och med dem mörkret. 
Nästa helg går årets Äppelmarknad av stapeln i Kivik. Det brukar av någon anledning vara årets sista helg som vi sitter ute i värmande sol. Nästa gång blir till Påsk och då mer för att det är tradition än för att det är varmt.

Nämen, nu rycker vi väl ändå upp oss lite, eller hur? I ärlighetens namn hade jag inte orkat att det blev vår igen, uppskattar vilan som våra olika årstider ger. Höstens lugn och eftertanke. Att höra vinden ta i samtidigt som jag tar en hel dag läsandes. Svampboken som jag köpte under bokrean kan komma till användning samtidigt som temperaturen är behaglig, med mina mått mätt.
Maten smakar bättre och långkok inte bara mättar, de värmer inifrån och ut. Tid att lära mig nya kameran, den tar fantastiska bilder så liten den är och tid att glädjas åt att hundar åter får promeneras längs alla stränder.

Det här fixar vi. Kram!




❤️

Lång dags färd mot vila fot

Har haft en riktig toppendag, fast en lång sådan, på jobbet. Är fortfarande så väldigt tacksam över det! Att trivas så mycket att jag orkar och vill även fast dagarna ibland blir längre än jag trodde när jag vaknade på morgonen. Att trivas så mycket att jag erbjuder mig fast ingen vare sig förväntar eller kräver att jag ska. Vi har det bra tillsammans och det känns gott i mitt känsliga bröst. Vilken tur att jag har bottennapp att jämföra med...

Under lunchen gick jag ut i affären för att handla. En timme är faktiskt för lång tid att bara sitta, har det inte i mig utan blir slö resten av eftermiddagen. Vilken tur för jag gjorde världens klipp- surströmming för en tjuga burken. Förstå hur bra! Som jag plockade på mig och som jag log undertiden! När chefen kom fram och kikade i min kasse såg jag hur hon fick piggaskinn (gåshud) över armarna innan hon leende knuffade mig samtidigt som hon frågade "du tvingar väl inte stackars Uffe?!!! Jessica! "
Nu upptar strömmingen en hel hylla i kylen här hemma och jag tycker om vetskapen att vi kan äta flera gånger till i höst. "Stackars" Uffe, svärisarna och jag :)

När jag väl kom hem, i mörkret och regnet, med svullen fot och trött huvud var det förbaskat skönt att sparka av skorna, äta köttgryta som någon annan lagat (Slottsgryta av de förnämliga Maxi-kockarna) och därefter ta en dusch. Här sitter jag nu, med blött hår och trötta ögon. Oerhört tillfreds med min dag! Innan jag intar soffan för kvällen ska jag googla "Slottsgryta"- en sådan i jätteformat vill jag laga här hemma en ledig kväll. Tveksamt om min blir godare än den vi just åt men värt ett försök! Tveksamt om det blir någon ledig dag inom överskådlig framtid. Men drömma kan en :)




❤️

Håriga broilers & tankar

dags att ta in de glada...

...broiler-pelargonerna

som hårigt knoppande inte förstår att de bor i norden
& borde fundera på att vila

renhornet har hittat sin plats

ett sällsynt helspontant köp,
eller faktiskt två...

ikeas "sinnerlig"
med tygklädd sladd & kork undertill
skulle köpa hela serien om jag kunde!
kan vara ikeas bästa nånsin…
(av ilse crawford)

gunni med ännu ett byte, i skuggrabatten

Nu du! Är kameran ny, skarp och redo.

Fast jag vet inte om jag är detsamma? Eller densamma. Känner mig lite ledsen. Över flyktingar som inte tas väl emot, över människor som inte tas väl emot, över sociala koder som gör att "snorungar" tas väl emot fastän de inte lyfter ett förbaskat finger för det stora hela. Räcker det med ett vackert leende och en kram? Ett namn? En attityd?

Och så gråter jag. När jag ser bilden på en utmärglad isbjörn.

Samtidigt ser världen ut så i detta nu. Desperata människor blir spottade på, djur lider och jag har mer pengar än någonsin att köpa nonsens för. Nonsens som en kamera.

För två månader sedan ritade jag inte. För två veckor sedan kunde jag inte tänka mig att ta en spindel i handen. För två dagar sedan var jag inte sorgsen… Nu gör och är jag allt.

Växtvärk.




❤️