Sen hemkomst efter tuff kväll

varmt välkommen kompis!

ny skönhet i fönstret

en skir...

....dröm till grön växt

Solen den solen. Växterna, de växterna. Våren är en känslomässigt rastlös men härlig tid för min del. På samma vis som hösten ger mig lov att läsa, sova och kura- fast tvärtom. Ja, du förstår. Men nu är det vår och bröstet exploderar av intryck- färgerna, de tidiga knopparna och modiga blommor i kall jord, i motljus. Finns gräsmattor så vackra att jag får dra ett dubbelt andetag när blicken finner dem. Fullständigt översållade av blommor. Vill plåta och skriva. Skriva och plåta. Tankar som varit på vift hittar hem, som flyttfåglarna de flockande på vattensjuka åkrar.

Har haft en alldeles förfärlig dag/kväll på jobbet. Samtidigt rolig, åtta timmar kändes som tre, stressig och totalt felplanerad av ingen mindre än mig själv. Jag är en novis och har ännu inte rutinen för att stänga på egen hand. Blev trekvart sen trots att jag sprang som en iller och hoppade över en rast. Det hade chefen aldrig tillåtit om hon vetat. Det där med att inte skriva upp övertid och skita i rasten :)

Tröstar mig med att jag kommer bli mer effektiv, känner mig själv och mitt sätt. Att herregud, det här var blott andra gången jag var sista kvinna på plats! Att jag hellre stannar kvar och gör ordentligt än att gå hem enligt stämpelklocka och få slarvets magknip.
Lämnade stället snyggt, städat och reko. Känner mig långsam men himla bra!

Utanför jobbet väntade kärleken trofast för hemfärd. Och under tiden jag tog en grundlig dusch tvättades det kläder och lagades önskematen- Bullens Pilsnerkorv med bröd. Som fick sällskap av en Gin&Tonic.

Snart ny dag och nya, friska tag.




❤️

Tack!

glad svärfar äter minipizza

ett bord fullt av godsaker

svärmor spillde & uffe hjälper till med kjolen...

Blir jag någonsin vuxen?, tänker och känner jag där jag för hundrade gången denna vecka ringer svärföräldrarna och ber om hjälp. Är det inte hundar som behöver passas, jag som missar bussen eller träd som bör klippas händer något annat. Ofrånkomligen.
Som idag när en lastbil körde in i ett av våra träd. Rejält. Varpå åkeriet ringde Uffe, som ringde mig, som ringde svärfar... Fast innan jag ringde kämpade jag mig svettig med den där jädra grenen som hängde ut över halva vägbanan och riskerade livet på folk.

Varannan dag verkar vara en smörrebom.

För att visa uppskattning för all hjälp bjöd vi hem akutjouren, svärföräldrarna på en bit mat. Svärmor visar sig älska anklever lika mycket som mig och av godsakerna på faten finns inget kvar.
Kvällen har varit fin och jag är så, så tacksam!
Har erbjudit mig att fixa lasagne till svärmoderns syföreningsmöte nästa vecka och hoppas hon nappar. Det skulle bli gudagott och annat än färdigköpt!

Bara den här veckan har vi behövt hundpassning tre dagar, ekonomisk hjälp en gång (fel på internetbank), hjälp med trädklipp och så dagens kalabalik med grenen som störde trafiken. Vad vore vi utan mina svärföräldrar? Bara barnen.




❤️

Plötsligt var du bara där!

vinnarfrukosten?

plötsligt stod du bara där!
alldeles vilsen och i jakt på kärleksfullt hem...

sing hallelujah, vilken mör biff jag slog till på

kärleken fixade fantastiska tillbehör
fast dressingen är min skapelse

god vila efter god bit mat, lilla ulla
mindre än en modern klocka...

ny bebis har kommit till rätta i burksamlingen

skrivarlyan så här på
sena kvällskvisten

Vilken fenomenal broiler till dag!

Jag hann med bussen och velade mellan att gå till Röda Korset eller ta bussen en hållplats till och fixa ärenden som fått vänta. Valde i vanlig ordning Röda Korset och dra mig baklänges vilket fynd jag gjorde- en burk till min samling.

Gick därefter till Systembolaget för att inhandla vin. Döm om min förvåning när jag bokstavligt talat sprang in i Ulf Lundell. Fantomen går tydligen på gatorna som en vanlig man. Ville berätta att jag läser hans blogg, tacka för "Öppna landskap", berömma begåvade dottern Sanna och ur djupet av mitt hjärta tacka för att han tar ton mot rasism. Jag vågade ingetdera utan sa bara hej, log och gav tummen upp. Tönt, men en ärlig sådan.

Väl på jobbet ställde sig en kollega vid min sida i väntan på att få använda skivaren, han teaterviskade:
"Hon skivade sin italienska skinka i maklig takt under tiden hon funderade på var hon skulle gömma liket i källaren..."
Är på riktigt en i det ytterst spretiga gänget! Och nu sugen på att skriva bok...

Väl hemma var fötterna tyngre än vanligt (lön du vet) och längtan efter dusch stor. Kärleken fixade klyftpotatis, vitlökssmör och sallad undertiden jag tog en himla, himla lång dusch. Väl tvagad och med ny ork stektes godaste amerikanska köttbiten, tändes ljus och njöts det av kvalitet tillsammans i soffan. En får det inte mysigare än en gör det.

Hur kommer det sig att vissa dagar bara är världsmästare redan från början?




❤️

Kaosig morgon eller smörrebom som norrmännen kallar det!

Min onsdag började så fint med lön på kontot och en av mina mest njutningsfulla sysslor- att betala räkningarna. Känns alltid så kontrollerat stabilt och fritt i bröstet.
Sedan gick det till skogs. Missade bussen och fick ringa taxi för transport till jobbet. Väl i taxin inser jag att jag glömt jobbnycklarna hemma. Suck alltså, hur förvirrad får en vara?
Jaja, allt löser sig och jag kom fram i tid vilket var det viktigaste. Avskyr att vara sen, det är bara inte acceptabelt.

Råkade ut för det som norrmännen kallar smörrebom. Dåligt glid.

Ute piggar Vintergäck upp med sina gula blommor med doft av Tussilago och jag gläds till tårar åt svenska åkares framgångar i skidspåren. Du gamla du fria... dånar i positiv anda och människor förenas genom idrotten. Inte som i huliganismen på fotbollsläktarna eller den skrämmande nationalism som vill utesluta och splittra.




❤️

Prommis i gryende vår

söndagsslappa i uppförsbacke

naturens installation bland mossa
och blåbärsris

oemotståndligt

färgprakt som klarat sig genom regn & stormar

se upp för blå himmel

ormbunkar

parkeringen ligger inbäddad i en dimma av grillade
korvar, skratt & solljus

S O L E N  har återkommit från sin semester och gör oss sällskap både var och varannan dag. Nu strosar vi ute och känner värmen från strålarna. Samma lika verkar växtligheten känna för under förmultnade löv spirar det hoppfullt.
När vi kom till vanliga promenadstället var parkeringen full och familjer sparkade boll och grillade i solgasset. Oj, så gott det både doftar och låter!

Under min lilla stund i trädgården denna tisdag kände jag hur något inom mig tinade. Jag vill börja rensa, plantera om, rycka gammalt och bli en bättre odlerska. Nästa ledighet är det jag som kör ner fingrarna i jorden... Och dessförinnan hinner jag kanske sätta hoppfulla frön av grönsaker i köksfönstren?




❤️

Veckans hyllning!

bästa veterinären

kan du visa var de drog?

Om du bor i krokarna av Kristianstad och precis som jag har djur som du älskar så är dagens tips att du kör ett par mil extra när det är dags för vård hos veterinär. Veterinär i Näsum är nämligen vänligheten själv, alls inga konstigheter och tid för frågor finns! Om jag känner mig lugn när jag kommer med mitt djur till veterinären så är chansen stor att mitt djur känner sig lugn(are).
Tillbringade timmar på detta ställe under gårdagen då Tage skulle bli några lösa tänder färre. Vi lämnade en lite orolig kille och hämtade en välmående dito.
Vid hemkomst var han hungrig som en varg och åt med god aptit!

Till saken hör även att vi valde en annan veterinär, bara för att den låg mer centralt, när Tage skulle kastreras för kanske ett år sedan. Där var de också vänliga men stämningen en annan. När de sövt ner unge herrn upptäckte de att vissa mjölktänder inte lossnat som de skulle och gav oss en offert på att skrapa tandsten samt dra två tänder. 5800 kronor skulle det kosta och jag kände mig som världens sämsta matte som inte genast bokade en tid... Pengarna fanns bara inte. Ett par månader senare ruckade jag ut den ena tanden själv utan ett pip från Tage och sen har tiden gått. Tills nu, när kärleken ringde farvoritveterinären och fick ett pris på cirkus 1600 kronor.

Tre tänder dragna under narkos, bästa bemötandet och slutsumman för kalaset? 1310 kronor. En summa på vilken jag prutade en krona då vi hade nästan jämna pengar med oss :)




❤️

En surrealistisk eftermiddag & kväll

På vår väg mot Malmö (och First Aid Kit) stannade vi till vid Ekerödsrasten för en god bit mat i farten. Förbaskat mumsigt och prisvärt! Väl i Baltiska hallen, där konserten hölls, fanns servering av korv och mellanöl- det var allt.

Herregud, så bra de var, First Aid Kit! Trots att de klev på scenen en timme för sent och fick mig rejält på kant... Trött jag hann både somna, vakna, somna och få ont i rumpan innan de behagade äntra... Men sen var det världsklass och ögon som tårades!

På väg hemåt körde vi fel och fel igen.  Hungriga stannade vi till vid första hak. Rosengård levererar godaste, långsamma burgarna... Vilken utflykt!




❤️

Fine dining vs sloppy dining

brynt lök till kycklinglevern

burkmat

så. förbaskat. gott.

ungkarlsmat? fy farao säger jag bara...

Letade smaskigaste söndagsmiddagen tillsammans när jag ramlade över färsk kycklinglever. Jag ääääälskar kycklinglever! Kärleken har en tydlig gräns vad gäller mat och den gränsen går vare sig vid blodpalt, friterad gräshoppa, färserad kohjärna eller surströmming- utan vid lever.
Min finaste såg hur hårt jag kramade det där paketet godbitar och insisterade på att vi denna söndag lagade till varsin rätt!

Jag brynte lever som jag sedan gräddstuvade med lite gul lök och en tjusig puck av råris.
Han blandade tonfisk på burk med krossad tomat till en obegriplig massa som serverades till ris.

Vände sig i min mage bara jag såg på hans mat och säkerligen i hans mage när han kände doften av min dito...

Sloppy vs fine dining, haha!




❤️

Lite för mycket av allt

Sena kvällen eller tidiga natten. Käkade nyss glupskt burgare i Rosengård. På väg hemåt, klockan närmar sig midnatt.

Fy fabian så bra de var, First Aid Kit!

Och fy bubblan vad trött jag är- jobbklockan ringde vid sexsnåret i morse och sedan har jag varit överallt och ingenstans utan uppehåll. Nickar till titt som tätt här jag försöker hålla igång.

För mycket av allt gott under ett dygn och nu vill jag bara plocka upp vovvarna hos barnvakten och få komma hem. Bli av med sminket och somna där jag faller.

Puss och natti från en regnig motorväg någonstans mellan Malmö och Kristianstad...

❤️

Rollator-zombie-maffian

Att vara en stackars modern människa som jäktar mellan hem, buss och arbete är till merparten lekande lätt. Ser till att vara ute i god tid och bära bekväma skor, värre stressad är jag oftast inte.

Fast det finns en grupp människor som får frustrationen i mig att vakna och låta prova mitt tålamod- rollatormaffian. Den som på ett närmast zombieliknande vis befolkar stadens gator på de mest olämpliga rusningstider. Alltså, inte rusning som i anslutning till tvärgatornas barer utan vid de klockslag där mångas arbeten tar vid eller slutar.
Där jag förgäves försöker runda, välja en snabbare utgång eller passera på ett respektfullt vis så blir det ideligen stopp, missförstånd och trampande väntan. Vi som som går målmedvetet möter varandra på ett sätt som skapar minsta möjliga friktion, ena riktningen passerar till vänster och den andra till höger. Outtalat, logiskt. Förresten, även om jag inte hade en tid att passa tycker jag mig förstå det olämpliga i att stanna mitt i en gångpassage eller gå som enda gumma mot strömmen. Du med?
De pensionerade vandalerna till söndagsstrosare däremot! De stannar mitt i en dörr och blir stående lugnt funderande innan ny riktning tas ut. Tjoar långa ramsor åt någon bekant som skymtar tvärs över lokalen. Bestämmer sig plötsligt för att snedda diagonalt med rollatorn genom en folkmassa vilket leder till totalstopp i alla andras riktningar. Som den oändligt felplacerade korken i den likaledes felkonstruerade flasköppningen.
Har funnits fler än en dam eller farbror som jag resolut velat lyfta upp i farten och ställa ned på en trottoar med utrymme för deras planlöst veliga hattande.

Förstår att jag måste vara inlåst i en självcentrerad bubbla som låter sekunder förlorade på grund av irrationellt beteende reta upp mig. Till detta erkänner jag mig utan omsvep skyldig.

Idag är det ny fredag, ny rusningstid och ny chans att vara givmild med sekunderna!




❤️

Vad som började som en stilla lyxfrunch

lyxfrunch fick ge dagen riktning

några veckors schema, ser bra ut :)

samlade i soffan, sen kväll

"vad skriver du nu om?"

Hade dukat fram och mumsade som bäst i mig middag till frunch när telefonen ringde och jag behövdes på jobbet! Förkylningstiderna fortsätter skörda offer. Snabbare än snabbt gjorde jag mig iordning och promenerade halvjoggande vovvar innan jag hastade vidare till staden. Blev en ganska lång men hur rolig dag och kväll som helst. Det är galet hur väl jag trivs med kollegorna och kunderna bland banankartonger, högt tempo och stoj. Ett arbetspass känns som en timme, bara svischar förbi.

Fick med mig ett nytt schema- fortsätter (tack, tack, tack!) få många timmar och under kommande månad ser det ut som att jag ska få jobba både med fisk och som kallskänka! Plötsligt bara hamnade jag just precis där jag måste vara tänkt att befinna mig. Nu, i arbetslivet, bemött med respekt. Med så mycket att ge.

Fick skjuts hem av jobbkompisen som bor här intill och visst är det ändå alltid skönt att få kliva in genom sin egen ytterdörr, mötas av lyckligt ylande vovvar, ta av skorna, släppa ut håret, pussas, dra ett djupt andetag och varva ned. Hela lilla familjen är samlad i soffan och nära pysslar var med sitt. För mig är det kvalitét att få plocka fram datorn och skriva en rad eller två. Spana in auktionssidorna och läsa senaste skvallret i såväl kvällsblaskor som bloggar.

Trivsamt, enkelt liv och det är mitt.




❤️

Knoppande sjömansonsdag

magnolian berättar hoppfullt om snar vår

sjömansbiff

koka dig långsamt vackert god!

Är rakt inte immun mot vare sig det kött eller de andra godsaker jag arbetar med. När jag fick syn på det lokala köttet, Strandängens, som lämpade sig att göra en sjömansgryta av så bara- slog jag till. För Sjömansbiff i gryta är bland det godaste jag kan äta! Kärleken blev kontaktad för att handla Bellman på systemet. Han hade den goda smaken att köpa två, så här sitter jag nöjd med en matlagningsöl i handen, efter matlagandet.

sjömannen lyssnade & tog sin tid för att
långsamt gotta till sig...

Sjömansgryta måste vara bland det godaste i hela, hela världen. Själv väntar jag med ätandet tills middag i morgon- men som det doftar! Hemmalagat och värt tiden. Gav min älskade en skål av förhandsnjutning. Han suckade och smackade och slevade och log.

Min mage kniper av förväntan...




❤️

Ingen verklig orättvisa

fortsätter rensa...

morgondagens lunch, kärleken hade
tydligen annat...

Började jobba i förmiddags och var noga att berätta för kärleken att mitt mobilbatteri var på upprinningen redan tidigt. På eftermiddagen hade jag snålat med användandet och skrev tidig kväll att jag fixat banankartonger, var vi skulle ses och en puss. Kärleken svarade och sedan var det inte mer med det. Förrän när jag slutat, stod och (för ovanlighetens skull) väntade med banankartonger kring benen och ett mobilbatteri som visade på tio procent.

Väntade och väntade, ringde och ringde. Tills det var tre procent kvar av batteriet- då lät jag sista samtalet gå till taxi. Kom alltså hem i lyxtransport, hade lyckats ta med mig några av de bananlådor jag bett att få. Kärleken mötte förvånad upp i dörren- han trodde att jag slutade någon timme senare och hade inte kollat mobilen.

När jag en stund senare frågade om min skatt ville ha chili kon carne till lunch visade det sig att han fått kasslergryta av sin mamma. Till lunch.

Jag vill också ha mina kära nära, vill jag skrika. Fast det gör jag inte. Jag ler och låtsas som ingenting.
Orkar inte vare sig reagera eller agera. Men det stör mig, på ett å endera sidan omoget vis, på det andra ett självklart vis. Jag skulle älska om min mamma kunde skicka med mig lunch till morgondagens jobb! Och jag skulle älska att be mina egna föräldrar om hjälp med hundarna och samtidigt erbjuda samma hjälpt tillbaks. Vore så enkelt.

En förbannat dålig skit-tisdag, eller hur?





❤️

Kvällsbestyren

nååågot motvillig

Skönt att vara tillbaks i sadeln igen! Körde igång med en kort kväll och det kände jag passade fint efter alla dessa dagar till sängs.
En arbetskompis frågade halvt på skämt och halvt på skoj om jag inte ville jobba för henne nu på lördag. Har bokat in First Aid Kit i Malmö så tänkte först att det var uteslutet. Frågade ändå vilka timmar det gällde och det visade sig vara under förmiddagen, fram till klockan 14. Hinner både jobba och njuta musik så jag ställde upp. Gissa om jag gjorde någon riktigt överraskat lycklig! Vilket gjorde mig glad :)

Nu har kvällsbestyren tagit vid och jag är inne i en skön period av att göra snarare än att fastna i vad som skulle behöva göras. Innan jobbet var det lådorna i köket som fick sig en omgång och under kvällen har jag torkat både här och där. Och rensat bort, bort, bort. Ska snarast köra iväg en laddning överflödigt till Röda Korset.

Under sen gårdagskväll, efter att hundarna ätit ben såg jag hur Tage började valsa runt i vardagsrummet på ett krummande, märkligt vis. När jag stoppade honom för att se vad som var galet började han yla av smärta. Trodde först att han satt i halsen men när jag lyckades få en kik i munnen verkar det vara smärta i tänder. Flera stycken som börjar lossna och mängder av tandsten. Nakenhundar har dålig tandstatus och nu är tid hos veterinär beställd.
Hos första veterinären som vi pratade med om Tages tänder fick vi priset 5800 kronor för att dra ut några tänder samt ta tandsten. Försäkringen täcker inte- dubbelgulp och svettningar.
När Uffe ringde i dag fick vi priset 1600 kronor oavsett antal tänder- och den veterinären har vi varit så himla nöjda med under tidigare besök! Helt galen prisskillnad, lönar sig att kolla runt.

Lillan har något bättre status på sina gaddar och blir motvilligt borstad då matte och husse kommer ihåg. Vi ska bättra oss och verkligen göra det till en rutin. På samma sätt som jag lovat mig själv att fortsätta skölja näsan morgon eller kväll- förkylning eller ej.

Ibland är insatsen för att investera i framtids välmående så liten att det vore rent löjligt att låta bli!




❤️

Sköna, trötta söndag

gurkälskarna

en jätteladdning

många luncher

grön inspiration

älskar, som du vet, de skira kärnorna i vatten!

rester till en soppa

som jag skämde bort min
sjukling med

drömmar om att så grönsaker...

Vaknade innan lunch- men bara för att alarmet som var satt för att påminna mig om kortisonet körde igång. Därefter sov vi vidare- hundar, katt och människor i en enda sömnig hög.
Men när vi väl klev upp blev det fart!
Kärleken (med en förkylnings-hjärna som inte liknar något) skickades iväg för att handla mat. Själv vattnade jag blommor, plockade, fixade och planerade. Nu, några timmar senare är jag fullständigt slut och nöjd här vi åter landat i soffan!

Har stekt köttbullar som räcker till tolv luncher, serverat kärleken den kryddstarka soppa han önskade och tagit mentalt kommando över dagarna som kommer. Uffe insisterar på att jobba i morgon- men det blir inget med det! Snuvig, sömning, hostig, febrig och förlåt mig men tröttänkt älskad åker ingenstans. Punkt.

Åhléns reklam gjorde mig alldeles uppspelt och sugen på vår. Att de (lite sent) visade upp avokados i glas fick mig att älska mina egna sådana lite mer! Så fint, tycker jag trots att jag envisats med mina i snart tio år redan. Sugen på grönt och på att få börja påta och plåta i dagsljus.

Rösten börjar stabilisera sig och jag är laddad inför morgondagens arbete. Längtar efter att få komma igång... Du anar inte hur orolig jag varit över att inte kunna prata. Ältat i tanken hela veckan lång. Engagerad läkare och kortison visade sig vara svaret på mina böner.




❤️