torsdag, juli 31

Ett sant äventyr- Bjärehalvön!


hovs hallar

lunch på klipporna

vad som skulle varit en kort vandring bland stenblock...

...& rösen

blev till trängre passager...

...utforskande av fotvrickande strand

... & rent branta partier

vi överlevde & fick njuta den här vyn på hemvägen

äntligen-fikapaus-igen-jag

mer fikapaus efter äventyret

suddig ulla var så här trött på väg hem




Vi bjöd in svärisarna att ta en tur till Bjärehalvön för att kika runt samt för kort vandring (3 km) i bitvis knepig terräng. Började med lunch på stranden vid Hovs Hallar och borde ha förstått att vända innan vi ens börjat- stenigt och besvärligt för vissa redan vid den korta strosen ner mot vattnet. Men efter närande picknick fortsatte vi till den korta slinga som skulle ta oss på upptäcksfärd och åter till parkeringen.
Problemet var bara att vi aldrig verkade börja vända åter. Vattnet slut, svärisarna slut, jag ganska säker på att vi gick i fel riktning. Helt plötsligt vandrade vi högt ovan havet. På en stig kantad av taggiga buskar, bitande myror och stup. Med en svärfar som var yr och en svärmor som var trött i benen- hela tiden längre och längre bort från parkeringen. Varmt och fuktigt var det när vi kom till en hage och efter en stunds dividerande beslöt oss för att fortsätta till Kattvik, närmsta by.
Vi gick på led genom en hage med får, genom skog, över fallna träd, nedför en ravin och tillslut fann vi en grusväg! Tror sällan jag varit så lycklig över att ha en anonym, grå grusväg under fötterna.

Gissade att vi hade en 5-6 kilometer tillbaks till bilen. En sträcka som inte kunde komma på tal eftersom halva gänget var ordentligt slutkörda redan.

Svärmor ville ringa taxi men Uffe joggade (vilken talang!) hela vägen tillbaks till Hovs Hallar, hämtade bilen och plockade upp oss andra. Vid det laget hade jag med min allra vänligaste hotellreceptionistsröst hunnit tigga vatten vid en sommarstuga, vi hittat en glasskiosk och satt och skrattade åt äventyret.
Grämer mig lite över att jag slutade ta bilder ungefär där allt började gå åt skogen, bokstavligt talat.

Hur långt det var tillbaks till bilen? Fem, kanske sex backiga kilometrar. Om det fnittrades hejdlöst i bilen på väg hemöver? Ja.

Tycker nog ändå- fast han inte lyssnade på mig när jag sa att vi gick fel- att kärleken är värd en fotmassage. Det ska han få nu!




tisdag, juli 29

Stranden- dag elva på raken


morgonen är alltid fridfull skön

har bytt bullens mot gazpacho- supergod!

spännig svärmor

klockan är åtta, denna kväll

har varit på ikea & fyndat visnings-ex av kontorsstol

fynd från en av helgens spontana
stopp på loppis



Mitt liv är så förutsägbart och skönt att jag inte längre vet vad jag rimligtvis kan roa dig med. Kanske att jag börjar bli proffs på att semestra? Att jag läser ut bok efter bok efter bok? Att till och med Bullens blir enformigt i längden? Att jag badat hur länge som helst idag med- nästan somnat buren av havet, betraktandes dykande fåglar? Att Tage inte gett upp ett skall på två hela stranddagar? Att bägge vovvarna idag tagit simmärket Silverfisken?

Stranden är så vansinnigt skön och havet, havet... Badtemperaturen är uppmätt till strax under 26 grader- perfekt svalka utan att kyla. Äter frukost, är alltid försten i vattnet, läser, badar, promenerar långsamt till piren, simmar så smått, läser och vips är det dags att åter vila huden från solens strålar.

Alltså, den här semestern är faktiskt av det mer utomjordiska slaget.

Nu? Vi blandar till varsin ordentligt immig Mojito. Såklart.




söndag, juli 27

En kaka har ingen dött av


kärleken rustad för krig mot skällandet

läs du, låt inte mig störa!

lunchfika

till & med jag föredrar kaffe till kakbuffé

kakpuss

dopp

visst är det fint?

ett hav av favoritblommor

nyttodjur



Då värmen och solen inte verkar vilja på att ta paus fortsätter vi att åka till vårt strandparadis. Äter Bullens pilsnerkorv och biggaråer, badar både länge och njutningsfullt och kärleken är något stort på spåren! Vi har haft lite (läs: gigantiska) problem med att få herr Tage att sluta skälla på allt från närpromenerande hundar till människor och fåglar. Testat alla snälla knep som dykt upp längs vägen men inget har liksom tagit skruv. Men så kom Uffe på att det fungerar prima att stänka vatten- idag utrustade han sig med blomspruta och det visar sig effektivt värre. Knappt ett groff har kommit från unge herrn. Också ett snällt knep. Eureka!

På eftermiddagen körde vi till Kaffestugan Annorlunda, nedåt Österlen. Hur mysigt som helst att mumsa kakbuffé i gammal stil. Nästan rullade ner till bilen för färd hemåt sängen och ännu en liten vila med bok. En kaka eller fem har ingen dött av, resonerar jag. Särskilt inte en solig dag.

Vill inte verka otacksam eller så. Men. Skulle vi kunna få en lite svalare, mulen eller rent av regnig dag? Bara för att hinna torka svetten och tvätta badkläderna. En förbjuden fantasi jag går när.




lördag, juli 26

Mina ofilosofiskt nya ögon


25 grader i vattnet

dagens strandbild

fyndat burkar


är jag inte cool med solglajjor & lika
av sol grönt hår?! ;)

en tunga som gjord för glassande

klart de små ska få en ordentlig smak av sommar




Skjuter stup i ett upp glasögonen på näsan- trots att jag inte längre har några på mig. Känns så bra att åter vara linsbärare. Och framför allt att vara cool bärare av solglasögon. Mina stackars ögon var ordentligt slitna efter att ha kisat i reflekterande sand hela sommaren lång. Känns som idel balsam och ljuv musik!
Har du tänkt på att ljusa och blåögda människor inte bara har mindre pigment i huden utan att det gäller ögonen med? Det hade inte jag men sedan optikern öppnat mina ögon (ordvits) är det naturligtvis logiskt.

Värmen är kvar. Stranden med. Har hur mycket ork som helst att bara ta det lugnt. Vila med en bok på stranden, efter-stranden-vila med en bok hemma, åka ut på måfå för att äta middag, vila framför TV´n med samma bok, slå på fläkten och bre-ut-mig-naken-vila på det kalla vardagsrumsgolvet innan jag packar morgondagens strandväska...

Något parti som vill införa 10 veckors semester? Jag kastar alla principer och ger er min arbetarröst, haha.




onsdag, juli 23

Sprungit ikapp mig själv


frukost tillsammans

kaxig uppsyn

hemma-middag

känner mig vackrast

unge herrn inspekterar de nyplanterade




Kärleken målar nogsamt mina tånaglar orangeröda efter ännu en badig dag på stranden. Får mig att känna mig vackrast och som alltid, mest viktig i hela världen. Mest viktig för han som är viktigast för mig...
Så här sitter jag nu i min blåvita klänning, brun som en lite dåligt gräddad pepparkaka och känner mig skön, fri och lätt.

I morgon åker vi till samma ställe som alltid, vid samma tid som alltid. Vem vet vad mitt lyckligt kreativa sinne kommer få för sig för skoj?

Staket älska semester tillsammans.




tisdag, juli 22

Ingen sommar utan reggae



sommar. sand. sol. cerise.

söt-ulla

crawlar in med termometern- 22 grader

min blivande...

gott om folk på hundbadet




Jag är lat och tagen av värmen. De senaste dagarna på stranden har varit sköna med vågor, 22 grader i vattnet och spännande bok. Under stundom kan jag tycka det gränsar till för mycket av det goda men vem tusan orkar mer? Vi äter frukost på stranden, orkar ingen lunch och så blir det middag ute eller inte alls. Gott, slött liv!

I eftermiddags bestämde bonden sig för att gödsla åkern direkt utanför. Dra på trissor som det luktade- jag som älskar landet och vanligtvis anser att gödsel doftar nästan kräktes. Kärleken säger att det var grisapiss i 30 graders värme. När lukten vädrats ur visade det sig att flugorna flyttat in- slog ihjäl ett femtiotal på bara några minuter. I dag är första dagen jag ångrat att vi flyttat hit för fy fasiken så vidrigt.

Varje vår, när det grå täcket lyfter från den skånska himlen och temperaturen tar sig över nollan är jag så tacksam och snabb med att tina. När det gått ett par veckor och de första lökarna blommar, det är sol och kanske åtta grader varmt- då känner jag att det inte kan bli vackrare eller skönare. Och så minns jag sommarvärme med viss vånda och bestämmer varje år att det aldrig behöver bli varmare än 10 grader. Aldrig någonsin.

Jag och mitt vårjag är rörande överens.




lördag, juli 19

Du är under bildbombning!



knat med syster & knattar

mosters yngste gull

kiruna utebad med min gamla skola i bakgrunden

rasmus igen

älskad morfar hänger tvätt, de bor alldeles intill gruvan &
vet ännu inte när de måste lämna sin lägenhet

älskad mormor

matpaus vid plupp-kåtan

mer matpaus

tripp, trapp, trull

ännu mer rasmus

älskar kaffeost!

...den knirrar så mysigt mellan tänderna

en prommis längs jokken i abisko, där kungsleden börjar

mr gadget

midnattsol & "vår" stuga hemma hos mamma & pappa

dans till markoolio efter avskedsmiddagen. vem kan tro
att "tanten" är 60 år?!

avskedsdrink med rökt, torkat renkött som tilltugg



Har suttit och funderat över hur ambassadören i mig ska lyckas förmedla hur fint det är hemma hemma. Inte bara naturen utan människorna, alla de som haft en del i att göra mig till den jag är. Det avslappnade och spontana. Det lite avsides men ändå så centrala.

Bestämde mig för att bjuda på en bildbomb.

I år har jag på grund av elak magbakterie inte kunnat vandra, äta eller känt mig fullt så delaktig som jag velat men många fina stunder hann det så klart bli ändå! Har bestämt att det inte får dröja ett år innan jag åker upp nästa gång. Handlar om prioriteringar och jag är en familjeflicka.