Tog beslutsamt med mig Ulla och begav mig på knaten. Visste att jag behövde luft och natur. En får passe på när det är soligt, varmt och fint!
Första delen av promenaden hastade jag på, lite rastlöst småirriterad. Snabbt och effektivt skulle det gå. Efter ett par kilometer öppnade sig världen åter för mig. Det störande bruset i huvudet försvann och vackra detaljer framträdde. För jag vet ju att det är så. Detaljerna finns alltid där, ibland förmår jag bara inte se dem. Plåtade massor med mobilen och från att jag bara skulle ta mig lite frisk luft slutade det med att vi var borta i en och en halv välgörande timme.
När vi svängde in hemma på uppfarten såg jag genom fönstret hur Uffe stod och lagade middag. Inte fel alls, en jobblördag i mars.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar