Valborg kan vara en riktig häxa

genom parken mot festligheterna

"gjord av äkta frukt" - vilken tur,
jag har så dålig koll på de oäkta!

du & jag ulfred

vackert på sluttampen

jag älskar dig!

sömnigt bäckaskog

rapsfält i kvällsljus

på första parkett

Kvällen till ära fyllde vi en ryggsäck med godsaker, lite trötta men annars pigga, och begav oss till Bäckaskog Slott för att värma oss vid majbrasan. Har varit här flera år i rad och tycker det känns speciellt att vi infört den här traditionen med mat, gott humör, filt och mys- den är inte ärvd utan vår egen skapelse. Ger mig trygghet, förmågan att skapa nya traditioner.
Drack Sprattel direkt ur flaskan och satt kvar tills det kändes som att parken ville få komma till ro för kvällen. Du vet; släppa hållningen, ta av sig masken och de skavande nylonstrumpbyxorna, lägga fötterna högt och avslappnat skvallra om kvällen. De bästa gästerna är de som går innan värdinnan börjar gäspa!
Väl på väg hemåt såg vi till att köra en lång omväg och fick njuta mängder av brasor på håll. Det stämningsfulla gör mig lugn och pirrig på en och samma motsägelsefulla gång.
Lillö har alltid en jättekase och trots att kvällen blivit mörk gjorde vi ett sista, hastigt stopp. Promenerade till bron där vi i ena riktningen kunde beundra lågorna och i den andra såg ut över ett Kristianstad, vackert upplyst i skymningen. Också tradition.

I år var Valborg ingen kall och vresig häxa, det tackar jag ödmjukast för.




♥