Nu är klockan lagom mycket

Med hår som brinner rött

-Ge mig!

En kväll att minnas

När nu ljuset stannar hos oss allt längre och värmen, om än lite tvekande dröjer kvar kan jag rekommendera en måltid utomhus. En bit mat som intas sittande på en gräsplätt, klippa eller brygga. Altan funkar naturligtvis alla gånger men det är något speciellt med en filt på gräset.
Efter gårdagens lyckade äta-ute-upplevelse kommer jag helt säkert ta det med mig som ett stående inslag i vardagen. Picnicande är mysigt och behöver inte vara märkvärdigt.
Vi hade inte mycket tid till vårt förfogande utan skar helt sonika upp vattenmelon, gjorde ett par olika sorters smörgåsar, köpte grillad kyckling, en flaska cider och mörk choklad. Knökade ner allt i korgen, kompletterade med servetter, filt, muggar och kamera. Tipptopp :)
Nästa gång blir det troligtvis mer hemlagat i korgen som följer med ut. Kanske paj? Kanske tortillas? Kanske spritkök så vi kan smälta choklad och doppa jordgubbar? Kanske väl kyld Gazpacho?
Bäckaskogs Slott har förresten ett trevligt Valborgsfirande med kör, brasa och fina omgivningar. En kväll att längta tillbaks till när januari månad känns sådär oövervinnelig som bara januari kan.

På tal om slott skulle jag kunna tänka mig ett som permanentboende. Förvisso är det alldeles nödvändigt att fastigheten inte har striktaste dress coden vare sig vad gäller mig eller inredningen men bara det klaffar så skulle jag, Uffe, Gun-Gun, lilla Ulla, fem grisar, två kossor, okänt antal lanthöns, en färgsprakande flock Islandshästar, ett par getter, familjen lama, ett dussin påfåglar, sjutton fasaner och troligtvis någon vänlig alpacka flytta in. Vi önskar även en klar badsjö utan insyn. Badet behöver inte vara hundtillåtet, vi äger nämligen ingen hund som önskar bli blöt. I ett hörn av ägorna antar jag att Uffe får ha en värstingracer-bana. Fast han kommer aldrig hinna köra sina Formel1-bilar för vi rider vida omkring den mesta av tiden... Som slottsägande nomader, ungefär, sover under bar himmel året runt.

God natt!

♥