Undrar du ibland "men jösses, vad gör hon då med alla saker, den där människan? Köper ju plåtburkar och jox i parti och minut!" Svaret är att den här människan har pippi på att gruppera, sortera och på att bara sitta och pilla på gamla saker. Sanningen är att den här människan bara i nödfall kan tänka sig att uppsöka möbelvaruhus. Och sanningen att säga har det allra mesta som fått följa med mig hem funnit sin plats i tillvaron. Ibland har jag en annan person i tanken när jag köper något litet- alltid roligt att ge bort presenter som betyder något på riktigt.
Fast det är klart. Saker behövs egentligen inte överhuvud taget.
Försöker tänka brett. Om jag tycker om en sak så köper jag. Kan vara designen, kan vara färgen, kan vara hantverket- är priset skäligt slår jag till. För det finns alltid ett användningsområde som jag inte redan täckt. Noshörningen från igår kanske kan bli smyckeshållare till exempel? Hellre en gedigen noshörning i andra hand för 70 kronor än en fabrikstillverkad apa från Danmark för 870 kronor. Så känner jag och det är däri lusten sitter. Spelar nämligen ingen roll hur pengastark du är eller hur gärna du vill ha ett stilfullt hem. Intresse och fallenhet krävs. Jag har intresse men vad gäller fallenheten så gillar vi alla olika.
Bara för att en brödskärare hade en funktion i grunden men nu har en slö klinga behöver det inte betyda vare sig att den behöver kastas eller att den inte kan användas som kryddhylla idag.
För att sammanfatta hyser plåtburkarna här hemma allt från batterier till fina stenar till tamponger till gamla mynt till nya mynt till viktiga kvitton till döda glödlampor. Och en av äppelbackarna hyser med framgång skor. Brödskivaren står vid spisen och tar hand om sådant som hör matlagning till. Gårdagens gula papperskorg är utmärkt förvaring för rullar av omslagspapper...
Lite så tänker jag.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar