Nej, vet du vad!

där hamnade den,
uppspikad utan lov

grannbarnet sålde jultidningar &
jag köpte bland annat denna

Mitt i fixandet och pysslandet dök en syndig tanke upp. Var på väg att messa den vidare, "Är det okej om jag spikar upp kalendern?", innan jag besinnade mig och blev tvärilsk.
Min fråga rörde inte kalendern i sig utan om det var okej att jag, dumma kvinna, på eget bevåg spikade ett hål i väggen. Nej, vet du vad, en del frågor är faktiskt för dumma för att ställas.

Men varför tänker jag då så här? Som att jag tar mig friheter när jag vill slå en spik i min egen vägg?
Du ska därtill veta att Uffe är vår familjs mest passionerade feminist. Han svär och tar sig ton för tre saker; idioti i trafiken, andra mäns idioti gentemot kvinnor och fifflande politiker.

Bakläxa till mig, så är det bara. Och visst hittade jag både hammare, spik och lämplig plats för den där kalendern... Men att be om lov? Skärp mig.



♥