Sjuk förvaring

Vi människor pratar ofta om förvaringsmöjligheter. Jo, det gör vi visst!
Känner behovet av fler garderober, skåp och rum. Är dessvärre inget undantag själv. Fast är inte något fel? Börjar känna att jag nästan har mer förvaringsbehov än behov för plats till mitt fysiska jag. En överdrift, vi bor två personer i ett ganska stort hus. Men nästan sant- jag går trots stor livsyta och funderar över förvaring. Läser om förvaring, det finns som rubrik i nästan varje magasin. Serveras lösningen på den perfekta förvaringen gång på gång. Får tips om hur jag får bättre förvaring. Hur jag effektiviserar min förvaring. Var jag hyr den mest prisvärda magasineringplatsen eller hur jag bygger den bästa förvaringen själv. Fast ska jag bygga så krävs så klart material och maskiner som också ska förvaras vad det lider. Tänker jag.

Kreativiteten för förvaring av ting är långt högre och på ett mysigare plan än när det pratas om omhändertagande av våra gamla eller barn. För då är det som riksbekant bara att öppna en skrubb och trycka in så många individer som godtyckligt ryms. Vi förvarar faktiskt våra gamla och våra barn medan vi skapar trivsamt rum åt döda ting.

Parallellen bara slog mig så här efter promenaden och innan damernas andra åk. Det är sjukt på riktigt.




♥