Heldeppig

1170 röstberättigade.
483 röstande.
Ett valdeldagande på 41,3%.
27,7 % röstade på Sverigedemokraterna.
130 personer i min lilla valkrets, i mitt grannskap som fullständigt tappat förståndet.

Är det konstigt att jag gått i en ledset fundersam dimma sedan i söndags?
För samtidigt är det så att alla har rätt till sin åsikt, det är vad som bär demokratin. Det jag kämpar med är gåtan: Måste jag försöka respektera eller rent av tycka om de här människorna? Hur ska jag sluta känna skam men framförallt förakt? Läser att man ska ogilla åsikterna inte människorna bakom dem. Hur, rent praktiskt? Det är ju människan som för fram dem och får dem att verka, varför ska utövaren gå fri? Skulle behöva samtala med en filosof.

Ibland är världen svart eller vit för mig. Om en person röstar på ett främlingsfientligt parti så kan det inte finnas något vettigt i den människan. Om en vän röstat på ett främlingsfientligt parti och det kom till min vetskap har jag svårt att se att vi skulle fortsätta stå varandra nära.
För vad har vi längre gemensamt? Inte värderingarna. Inte människosynen. Inte sättet att lösa problem. Inte prioriteringarna. Inte framtidsförhoppningarna. Inte toleransen.

Kan inte acceptera att en människa blir så frustrerad att han eller hon röstar fram ett främlingsfientligt parti. För det är att sjunka så lågt som det bara går utan att begå brott. Kan heller inte tro, som så många andra gör, att en del inte vet vad de röstar på. Om de inte vet, varför ge sig på en redan svag grupp i vårt samhälle? Ren massmobbning. Skulle en sann vän, en sund människa ägna sig åt det? Är det inte under ens värdighet ändå?

Hur mår en person som är invandrad när hen vet att det finns personer på arbetsplatsen, inom polis och sjukvård, på bussen eller i matbutikens kassa som i vissa fall dolt och i andra fall helt öppet stödjer SD? Eller i väl rotade familjer där mamman och pappan invandrat och barnen växt upp i Sverige, i sin tur har egna familjer och lever med stolthet som bottnar i flera kulturer. Hur känns det att lämna barnbarnen på dagis och skola?
Jag mår skit och jag har bara flyttat långt från mina rötter inrikes. Inte från krig eller hot utan till kärleken. Tagit med min kultur- som skiljer sig en hel del från den skånska. Är jag inte heller välkommen?

SD är ju även för att jaga varg, emot homosexualitet. Väldigt mycket för att vara emot minoriteter.

Nej, jag känner mig nere. Riktigt jävla sänkt.




♥