Konsumtion, stalker & öron känsliga för surr

lekfullt eleganta gense "cancan"

gulp!

Plockar, pysslar och tar det lugnt. Och just som jag avslutat ordet "lugnt" går strömmen. Svordomen över att datorn stängts med osparade rader kommer helt av sig. Strömavbrott, åska eller ett rejält snöfall är höjden av mys för att inte säga lyx. Tystnaden. Dämpningen. Blixtnedslaget. Manna för oss med öron känsliga för surr.

Var trött på att alltid ha slut på rena bestick så beställde en dubbel uppsättning från Gense, de levererades så äntligen under gårdagen. De förra besticken började jag samla på långt innan jag blev myndig och modellen har sedan länge utgått ur sortimentet. Då är det svårt att komplettera.
De nya är himla fina på ett lekfullt elegant sätt och jag har betraktat dem länge. Bjuder ofta in till middagar och äter vid dukat bord sex av sju dagar i veckan- klart besticken utöver sin funktion ska vara både sköna att hålla och vackra att se på.

Finns det en sak som jag tycker att företag bör göra för miljön är det att vara mer långsiktiga. Nu produceras nya serier just bara för att vi inte ska kunna vilja behålla det gamla. För konsumtionen måste sorgligt nog öka. Säger de som påstår att de vet. Laddare till telefoner, patroner till reservoirpennor, bestick, tapeter, möbler...

Till något annat. Har bokstavligt talat sträckläst Keplers senaste- "Stalker", 600 sidor. Älskar den!
Älskar den något mindre när jag tänker på hur jag snart kommer jobba i en väl upplyst lobby med en mörk gata utanför. Gulp.
Jag har en gång i tiden haft en hardcore stalker. Det är sant och ytterst obehagligt att tänka på. Han ringde, tog sig in i min lägenhet, skickade presenter för tusentals kronor (sexleksaker), rotade runt i mina sopor och verkade rent allmänt ha bra koll på var jag befann mig och hur jag var klädd. Inte så konstigt, han stod ju på gräsmattan nedanför lägenheten och såg mig. En gång ringde han från, alltså inifrån min lägenhet när jag var bortrest. Och läste högt ur en av mina dagböcker. Fy vad rädd jag var och så det begränsade mig. Så där att kavata jag faktiskt inte gärna gick ut själv på kvällen... Har inte hänt vare sig förr eller senare.
Trodde aldrig att polisen skulle ta mig på allvar när jag väl anmälde men det gjorde de, med en gång. Han blev efter långt om länge både tagen och dömd, har aldrig hört av människan därefter. När jag fick veta hans namn och se en bild visade det sig vara någon jag aldrig ens pratat med eller mött.

Det verkliga livet är spännande så länge man överlever, haha!

Trevlig helg, du.




❤️