söndag, november 30

Hemåt jag färdas genom stan


denna morgon inne i city

världens bästa busschaufför

gryningsblått är flott

så tänder vi ett ljus...





Att jobbhelgen avslutades med att världens bästa busschaffis satt vid ratten gjorde min morgon bättre än den redan var. Han har en fantastiskt varm personlighet och vi resonerar kring allt möjligt under våra morgonturer. En rejäl människa.

Oerhört vackert inne i stan nu när julens belysning kommit på plats och temperaturen äntligen börjar dra sig nedåt. För säga vad en vill; när det är grått i veckor så suckar folk över att de är trötta och  över, just det, att det är så grått. När jag längtar kallgrader och kanske lite snö får jag lik förbaskat onda ögat. Men det är ju faktiskt så att med kallgraderna blir luften klarare och med snö blir det ljusare. Den dag det kommer en gråvädersälskare som faktiskt sprider energi, då ska jag göra mitt yttersta för att låta mig ryckas med. Tills dess, ssstörsta möjliga tysssssstnad.

För nu är det liksom vädergnäll, pust och stånk oavsett. Och grått är inte min favoritfärg.
Gryningsblått däremot, det gillar den här donnan.




❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar