Ögonen går i kors

vad säger du syrran, ska vi?

jaaaaäääsp...

vem gäspade, säger du? vi två är oskyldiga

läs, läs, läs!

Nu, mina vänner, har stormen lagt sig samtidigt som himlen fortfarande verkar lite tjurig med sina bulliga moln. Solen skiner försiktigt, men bra mycket mer optimistiskt än på flera dagar. I fjärran från här jag sitter och skriver ser himlen lätt och klar ut. Kan även se att gården tvärs över åkern skördat betorna som växt intill vårt. Vid trädlinjen i nära fjärran ligger en stor kulle potatis mitt på en annan åker, potatis täckt med halm. Funderar på om det kanske är den de sätter till våren? Funderar på om jag är en idiot som tror så? Själv är jag tillfälligt slut som artist och ska börja min första lediga helg på sex veckor med att blunda som allra, allra hastigast.

Idag är det fredag och jag kommer garanterat le i sömnen för vi har som vanligt haft hur roligt som helst på jobbet- chefen är "värst" med att fälla den typ av drypande kommentarer som gör att min mage drar ihop sig i skrattkramp. Fast vi andra är minsann inte så dåliga vi heller :)
Jag tycker om torr humor och minns en gång när jag åkte med mamma in till Kiruna, i bil som skulle besiktas. Satt och slumrade som bäst när en flock renar (?) kom upp på vägen och mamma tvingades tvärnita. Halvt i diket såg jag mig yrvaket om och konstaterade: "Jaha, då vet vi ju att bromsarna fungerar i alla fall…"

Har jobbat intensivt hela veckan lång och är förövrigt inne i två parallella perioder. Läsa och rensa. Har läst tre romaner de senaste två veckorna och rensat i lådor, badrumsskåp, bland kryddor, i kylskåp, bland porslin och på de mest omöjliga ställen. En sak var dag. Vill att allt vi inte använder ska bort, det känns lika njutningsfullt som att skrubba bort sommarens flagnande solbränna. Som att bläddra och börja måla på en ny sida…

Vi hörs snart igen, det är jag säker på.




❤️