fredag, maj 25

Med barnslig förväntan

Vår plats i solen


Känns i hela mitt varande att jag, vi, i morgon ska tillbringa dagen på stranden i Yngsjö.
När jag blundar kan jag förnimma hur den varma, finkorniga sanden silar mellan tårna. Höra vågorna. Beundra vattnet vars färg verkar kunna variera i det oändliga.

Har redan tillbringat många dagar promenerandes sida vid sida med havet fast detta är årets första besök iklädd bikini. En vetskap som får såväl sinnet som huden att bli känsligare än vanligt...
Total harmoni råder där på vårt ställe; under parasollet, iklädd stråhatt, med Keplers senaste i näven, nära kärleken som även han borrat ner tårna i sanden. Med prioriteringar som med ens blir kristallklara.

Skillnaden denna gång är att vi inte kan kliva ur sängen och i bilen. Numer har vi även en liten vovve att ta hand om. Planen är därför tidig uppstigning följd av ordentlig skogspromenad bland doftande träd och kvittrande fåglar- från paradis till paradis.

Lillans premiär får vänta något, först ska vi strosa stranden bort för att se hur hundbadet verkar. Då syftar jag inte på sanden utan på våra med-hund-ägares attityd. Nackdelen med att ha en familjemedlem som väger blott ettusenniohundratjugosex gram.

Detta är min tid, nu blommar jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar