Finns ingen gång jag blir så inspirerad av naturliga detaljer som dimmiga, daggiga, lite ruggiga morgnar. Fragment. Som ljudet av is när det möter ljummet vatten. Eller när den plötsliga doften av barndom gått vilse till en plats där den rakt inte är väntad.
Som ljudet av stilla droppar. Eller som smaken vid synen av krokiga fingrar.
Kan tänka mig att en sådan morgon skulle smaka besksött som nyplockade lingon, kvittra dämpat på gränsen till moll och se ut som på bilderna ovan.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar