Balanserandes på ett ben

fint på fasaden

hur kan någon (jag) fota så fullständigt ur fokus?!

så, nu blev det bättre

När jag väl tog mig iväg hemifrån efter monstersovmorgonen visade sig staden från sin allra finaste sida. Klev av några hållplatser utanför kärnan och promenerade in med vovvs. Soligt och varmt, på gränsen till hett. Skön känsla att strosa utan vare sig tid att passa eller mål att nå.
Mitt på bron mötte jag Lina, som såg mig innan jag såg henne. Hon måste ha fått en överlag lustig mental bild av mig- varje gång vi ses har jag nämligen två hundar i ena handen och kameran i den andra. Förvånat hälsade hon på mig, där jag stod på ett ben, kikandes fram mellan blomstren, plåtandes. I samma andetag frågade hon "hur är det?" När jag fann mig, ställde mig på två ben och tog av spegelglasögonen blev mötet mycket bättre.

På fredag blir det surströmmingsfest! Jag förstår vikten av att leva i nuet men längtar likafullt. Vill duka festligt, kanske baka en paj på smakrik ost och försöka få tag i några flaskor lokalproducerat öl. Om jag inte hinner, om det inte går- så nöjer jag mig fint med surströmming, fredag och sällskap. Ska bli så trevligt gott. Åh, så gott!




♥