Veckans gröna uppdatering

okänd men glädjespridande trottoarbuske

knoppande magnolia

buxbom

knoppande söt ulla på ny matta

En sådan här dag där jag började jobba tidigt, tidigt. Tycker om trots att jag är tröttast nu under eftermiddagen. Får ta en stödvila.
Efter jobbet bytte jag i flygande fläng om för att hinna med första buss hem- och jag hann med hela två minuters marginal. Trots att jag pausade längs vägen för att ta bilder av hur långt våren kommit.
Dessa dagar spelar det rakt ingen roll om solen skiner eller ej, hela världen är knoppande vacker...

Innan jag glömmer. En (till) av mina tidigare kollegor har sagt upp sig. Denna gång hamnar vi inte mil ifrån varandra utan J kommer att börja jobba i Delin, på samma ställe som mig. Hon hade sin första dag av introduktion igår och jag är mycket, mycket glad för hennes skull. Hon kommer till ett himmelrike. Hälsade stolt, glatt välkommen till det nya och under en rast hann vi prata lite skit också. Oj, så roligt att fler får den här chansen!

Under tiden vi "ungdomar" (kärleken och jag) jobbar bedriver svärföräldrarna en skräddarsydd form av hundpassning, modell all inclusive och jag är så tacksam. Vi behöver ofta varken lämna eller hämta utan det sköts som av sig självt. De kör helt enkelt hit och fixar med både det ena och det andra. Nalle målar en sväng, slipar brädorna till staketet, kör strunt till tippen eller klurar. Eva lagar paj, promenerar vovvar, virkar filt eller dukar upp medhavd fika på vår gräsmatta. Eller så hämtar de hundarna och tar med dem hem... Vissa har det bra och jag är sannerligen en av dem. Idag ringde jag från bussen för att berätta att jag snart var åter. Halvtimmen senare hade jag både svärföräldrar och hundar på plats. Vovvar kan och får en bara inte lämna vind för våg hela dagar i sträck och jag är ytterst tacksam för att vardagen flyter på så fint som den gör. Snart dags att riktigt skämma bort våra hjältar igen!

But first lets take a nap...




❤️