 |
| morgonprommis i gamla kvarter |
Jag är högsensitiv- känner i luften av stämning och blir ofta fumlig och osäker i en nervös miljö. Nervös, som om jag saknar skal och suger in det som diffust virvlar runt omkring. Mina öron är antenner, mitt sinne ständigt i tjänst. Mitt hjärtas lust kan stå och falla med ett ögonkast, en axelryckning, ett andetag eller för all del den tystnad som uppstår när kroppsspråket säger annat än orden...
Gymnopédie sv Satie lugnar nerver och på köpet hinns tankar med.
Så trött och så slut.
❤️
Så bra beskrivet, det är så som jag känt mig länge nu, jag bara undrar hur man blir stark och tålig igen? Kramar från T, som är stressallergiker.....
SvaraRaderaDu med, vad tråkigt!
SvaraRaderaFör min del hjälper det att göra saker som jag tycker om och aktivt förändra saker som inte fungerar. Till exempel har jag bett om att få jobba mer kvällar! För jag mår så bra när jag hinner ta promenader i dagsljus så här års. Men det är svårt att värja sig mot "intrycken" när det blir alltför stojigt, som denna vecka. Och så försöker jag omge mig med människor som sänder ut rätt energi och likaledes ta ett steg bort från de som inte gör så. Brukar fungera utmärkt, även i yrkeslivet...
Oftast är det ju bra att ha långa antenner, påminner jag mig :) Kramar från mig som tänker på dig!