Fick så äntligen hem pysselmaterialet jag alldeles för sent beställt. Vet att det ska bli jul, vet att jag kommer vilja pyssla och pynta- och ändå går ordern iväg så sent att det kliade i fingrarna innan jag fick sätta igång. Charmen med mig?
Har under helgen klippt, klistrat och knåpat. Inget avancerat utan mer fin avlastning för tanken.
Kommer du ihåg kransen jag berättat att jag sett i affär för en dyr peng? Har nu tillverkat min egen som blev riktigt fin. Fler kottar är inhämtade från naturens skafferi, dessa ligger i skrivande stund på tork- det här var nämligen ett roligt och lagom tidskrävande knåp! Rött band runt eller ej- det beror lite på hur det känns för dagen.
Tog kärleken till hjälp att göra långa girlander av papp jag klippt ur stora dekorark. Limpistolen är sannerligen min bästa vän dessa dagar! Här ska vi sitta och äta julmaten om ett par veckor, lite festligt får det gärna kännas. Nu är det bara växterna, dofterna och gästerna som saknas. Kanske plockar undan lite också.
Frukt, mossa, pyssel, växter, god mat, ett gäng ljus samt godiskok- det är jul för mig och en bit på väg är vi allt. Men vet du vad som är viktigast? Tid till återhämtning, tid tillsammans.
Under förmiddagen kom
s n ö n och som jag mös. Vandrade från fönster till fönster med ett leende. Till och med skidtävlingarna och sändningen från Vinterstudion kändes snäppet mer inkluderande. Det gick en timme eller två innan det vita pudret blev till regn och sex plusgrader. Rena turen att jag var med med kameran där! Ack, säg den snölycka som består.
♥
